| 18+ | Stödlinjen Spela Ansvarsfullt | Villkor gäller

Det var ett jäkla tjatter på forumen förr om åren

Det var ett jäkla tjatter på forumen förr om åren

Mina första riktiga möten med den svenska pokerscenen sammanfaller ganska väl med pokerboomens riktiga uppkomst i landet. Det fanns massor av fenomen som nästan fallit glömska. "And some things that should not have been forgotten were lost. History became legend. Legend became myth” som de säger i Sagan om ringen. Begrepp och företeelser som no-deposit-bonusar, play money och pokerkryssningar var household då, och nu är det mest vi gamla stofiler som ens minns dessa fenomen.

Pokerforumen

För att inte tala om pokerforumen. Det fanns inte bara ett eller två, utan tre stora svenska forum där det dagligen diskuterades poker. Spelet, strategin och scenen. Och det var inte så att det bara var ett gäng sopiga amatörer som satt där och inte hade någon koll, eller att det var en hög elitister som pratade över huvudet på folk. Nej, här hade alla klumpats ihop. Här hittade du en tant som spelat sina första playmoney-händer, och som trodde hon hade löst spelet, bråkandes med en nybliven WPT-vinnare. Här fanns grabbgängen, den sponsrade dokusåpakändisen och det avdankade fotbollsproffset. Entreprenören, klubbägaren och bloggaren. Den sista var för övrigt jag. Och många med mig. Alla fanns på pokerforumen. Medlemmarna klustrades i olika grupper, varav några av dessa grupperingar finns kvar än i dag i fragmenterad eller evolverad form. I skrivande stund är en samling av mina vänner på väg till Las Vegas för att spela poker; det är en samling medelålders män vars kärntrupp lärde känna varandra på ett av dessa forum för nära femton år sedan. De har, ibland med mig närvarande, rest både till Las Vegas, olika ställen i Sverige och till Baltikum ihop. De har varit på varandras bröllop, blivit gudföräldrar åt varandras barn och upplevt och skapat minnen ihop. I nöd och lust, bokstavligen. Allt på grund av forumen. Och det svenska så kallade pokerundret hade nog inte varit lika påtagligt om inte forumen funnits. Här träffades spelare och knöt band med varandra, som består.

Konspirationsteoretiker och rykten

En annat intressant företeelse som kom med forumen, och som finns överallt där människor samlas och diskuterar, är otur i tänkandet. Pokerscenen var nedlusad med glada entusiaster, högar med färska branschpengar från investerare och annonsörer, och inte minst lycksökare. En del ville förverkliga ideer och drömmar, en del ville bara tjäna pengar. Vilket väl var deras idéer och drömmar. En del ville påverka scenen och branschen. Och runt omkring dessa fanns spelarna. Och ibland tyckare och tänkare som knappt ens spelade själva. Och alla dessa skulle samverka och fungera i en relativt avgränsad miljö. Det fungerade inte direkt alltid om man säger så. Hence det där med otur i tänkandet då. Människor började bygga upp sina egna teorier om drivkrafter och motiv, och vad som skedde bakom de så kallade kulisserna. Vem styrde egentligen pokerförbundet? Hur mycket pratade egentligen sajterna med forumägarna? Vilka spelare hade fingrarna i vilken kakburk? Och vad hade egentligen de där forumen för syfte?

Den ena teorin var galnare än den andra. Om att det skulle finnas någon sorts skuggkabinett inom svensk poker. Någon grå eminens som styrde allt, en marionettmästare med trådar ner till de som frontade bolagen. Att pokerförbundet nästan var någon sorts mytologiska frimurare med hemliga agendor (okej, jag vet att frimurarna är harmlösa killar som mest lajvar ritualer medan de dricker öl och snackar grabbgrejer. Som män mest gör. Men det lät bra med frimurare just där i texten).

Alla som tänkte till och såg utvecklingen förstår hur lite pokerförbundet och forumen i själva verket kunde påverka. Pengarna styrde det mesta. Och politik. Ibland i förening med varandra. Men några svenskar bakom kulisserna fanns det ont om. Tyvärr, det hade varit mer spännande om det hade varit så. Medierna gjorde sina listor över de “mäktigaste i svensk poker”. Det var sällan eller aldrig de som faktiskt var de mäktigaste inom svensk poker som var med på den listan. Det var någon stackars VIP manager på ett bolag, någon trött forumägare, eller någon redaktör som blivit tillsagd att skriva så att de som satt på annonspengarna och affiliatedealarna var nöjda.

Min vän och forne branschkollega Jens Jadbäck uttryckte det klokt: “Jag tror inte det finns många dolda agendor eller dåliga avsikter alls i branschen. Däremot finns det massor av inkompetens”. Jag tycker det sammanfattar pokerboomen ganska väl.

Inte dött, men förändrat

Pokerforumen är ju inte döda per se, dessa communities har bara utvecklats och ändrat form. Precis som de grupperingar som en gång skapades. The Gambling Cabin till exempel, är inget annat än en modern form av dessa gamla mötesplatser. Det Bengan, Timman och de andra killarna på kabinen skapat fyller samma syfte, att samla människor mot ett intresse. Om det finns ett kommersiellt tänk i grunden är ganska egalt för mig, så länge människor samtalar, umgås och trivs tillsammans kring en gemensam passion. Sen kan jag sakna de riktiga gamla beefarna och konspirationsteorierna på ett nostalgiskt sätt, men jag är med det sagt inte alls så jävla säker på att allt var bättre förr.

Comment on that

Ditt meddelande väntar på godkännande
×