Legend, ikon, hjälte – dessa termer används alldeles för ofta idag, men faktum är att han var allt detta och mer än så. Vi snackar om Johnny Moss, pokerns första superstjärna.
Johnny Moss slutade på något sätt både etta och tvåa i den första upplagan av WSOP, och han spelade en världskänd heads-up match som pågick i fem månader – eller gjorde han verkligen det?
”Legend” – en närmast sagolik berättelse som blivit historisk på grund utav sin popularitet, men vars sanningsgrad aldrig bekräftats, Merriam Webster Dictionary.
Den mest kända Pokerhistorian
Vi är i Las Vegas, och året är 1949. Benny Binion, en man med ett rätt tvivelaktigt rykte, får en förfrågan från dollarmiljonären Nick ”The Greek” Dandolos: Hitta en duktig pokerspelare med enastående uthållighet och organisera ett spel.
Binion känner en spelare som han tror är den bästa i världen, och han erbjuder honom att spela. Det är Johnny Moss, och han säger: ”Johnny, jag har ett spel organiserat & klart för dig. Vad vill du göra?”
”Lämna staden”, svarade Moss.
Hade Johnny Moss följt sina impulser den dagen så hade vi kanske aldrig fått se något WSOP, och Moss hade inte blivit känd som en av pokerns förgrundsfigurer.
Men Moss bestämde sig för att stanna. Han satte sig ner med Nick the Greek och började spela. Åskådare släpptes in efter Dandolos godkännande.
Till en början var det bara ett fåtal som stod runt bordet, men senare samlades folk utanför Holiday Hotel Resorts fönster för att få en skymt av spelarna.
När Dandolos tillslut gick bust yttrade han en av de mest kända fraserna i pokerns historia – ”Mr.Moss, I havet to let you go.” Det var fem månader efter att spelet startat.
I fem månader hade de använt all sin tid till att spela poker. De tog enbart pauser för att sova.
Moss vann någonstans mellan två till fyra miljoner dollar (Siffrorna skiftar beroende på källa) av Nick Dandolos – och där & då var en legend född.
Eye in the Sky
Johnny Moss föddes den 14:e maj 1907 i Texas. Han växte upp i Odessa, och han lärde sig att spela poker när han var 10 år.
Under tonåren visade korttillverkare honom hur man delade från botten av kortleken samt ett gäng andra trick som man kunde använda för att fuska.
Moss memorerade allt han såg, men använde aldrig kunskaperna vid bordet – enligt honom själv. Det gick dock rykten om att han gick ifrån sina principer under 1970 års WSOP.
Något som vi däremot vet med all säkerhet är att han började jobba som en ”Eye in the Sky” på casinona, där hans uppgift var att hålla spelen rättvisa.
Senare så gick han vidare och inledde en karriär som professionell gambler, vid en tidpunkt då gambling var förbjudet i Texas.
Han bar alltid pistol, vilket kan ha att göra med den dåvarande lagstiftningen, men det var heller ingen ovanlig accessoar för den alldaglige amerikanaren då.
World Series of Poker
1970 var första gången som poker skapade rubriker i hela USA. Benny Binion, som nyss släppts ut ur fängelset, kallade på de bästa spelarna i landet för att mötas i Las Vegas.
Han döpte eventet till ”World Series of Poker”.
Johnny Moss hade redan då ett cementerat rykte som en spelare i toppklass, och hans namn var ett av de mest kända inom pokerkretsarna.
Moss vann eventuellt den första upplagan av WSOP, även om ”vinna” kanske inte var den korrekta termen av vad som hände.
Man spelade inte det klassiska freeze-out formatet, utan det var cashgame som stod på schemat, och efteråt fick alla de sju (!) deltagarna rösta på den bästa spelaren.
Med den typiska mentaliteten hos pokerspelare så röstade alla såklart på sig själva, så för att utse en vinnare kom man överens om att ha en till omröstning. Deltagarna fick därför rösta på den näst bästa spelaren. Där fick Moss flest röster.
När World Series of Poker återvände året därpå så använde man ett freeze-out format för första gången, och Moss slutade på topp igen. Han vann $30,000.
Bara sex spelare ställde upp i den andra upplagan, en mindre än året innan. Det var också senaste gången som deltagarsifforna i Main Event gick neråt det efterföljande året fram tills Jamie Golds rekordvinst 2007.
Grundaren Benny Binion var ändå optimistisk om WSOP, och han gick ut med ett vågat påstående i en intervju där han sa att förväntade sig att sifforna snart skulle gå upp till minst 20 spelare.
”Det är även troligt att nå 50, kanske mer än så”, fortsatte han. Hans spådom blev sann 1979 då 54 spelare köpte in sig till Main Event. Det var också det första året som någon träffade en Royal Flush i WSOP.
Johnny Moss vann titeln som inofficiell världsmästare igen 1974, den här gången fick han $160,000 för prestationen. Han blev därmed den första spelaren att vinna turneringen tre gånger, och Stu Ungar är den enda spelaren som lyckats tangera hans rekord efteråt.
Sedan starten av WSOP så har bara fyra spelare vunnit Main Event två gånger i rad, och det är Doyle Brunson, Johnny Moss, Stu Ungar & Johnny Chan.
Johnny Moss valdes in i pokerns Hall of Fame 1979. Totalt har han lyckats vinna åtta armband i WSOP, och han har deltagit i varje upplaga från 1970 fram tills 1994.
Den gamle mannen och hans olika spel
Johnny Moss var redan 63 år gammal i sin WSOP-debut, och han fortsatte att spela fram till sin sista dag, vilket var 1995.
Till och med under sina sista år rapporterade folk om den häpnadsväckande förvandlingen som hans kropp gick igenom när han slog sig ner vid pokerbordet.
Helt plötsligt lyste hans trötta ögon upp, och med knivskarp precision la han märke till varenda detalj hos motståndarna. Det var just det beteendet som gjorde han till en så fruktad pokerspelare under så många år.
Ända fram tills 1990 sågs det nästan som ett privilegie att förlora en stor pott mot Johnny Moss.
Förutom pokern var han också en välkänd golf hustler. Allt som oftast vann han, så han hade inga problem att hitta investerare i den undre världen.
Han hade dock en specifik match mot en talangfull affärsman där det inte såg ut att gå lika bra. Med ett fåtal hål kvar att spela låg han långt efter.
”Jag tror jag var back drygt enkvartsmiljon dollar när vi påbörjade de sista hålen”, sa han vid ett senare tillfälle. ”Men det var den andra killen som var i trubbel”.
Ursäkta, ”den andra killen”!? Japp, för Moss hade investerare, och dessa investerare tyckte inte om att förlora. De hade nämligen redan kommit överens om att döda Moss motståndare om han vann.
I slutändan lyckades Moss vända på underläget och vann spelet med en Birdie på sista hålet. Hans motståndare var djupt besviken och klagade ”Moss, du är den mest tursamma personen som existerar.”
”Nej sir, du är” svarade Moss, med vetskapen om att han precis räddat livet på affärsmannen.
”Den mest orädda & dedikerade spelaren jag känt” – Doyle Brunson
En gång när Johnny Moss var på resande fot och spelade så märkte han att ett helt rum var designat för att lura honom på pengar. Det fanns bland annat små kikhål i väggarna och i taket för att personer skulle kunna se hans kort.
Utan att tveka tog han fram sin pistol och krävde att personen bakom väggen skulle visa sig.
”De trodde att jag bluffade”, minns Moss i en intervju. ”Det slutade med att jag sköt killen i rumpan”.
Det väcker såklart en del frågetecken om Moss någonsin sköt mot någon med andra intentioner än att varna. ”Jag vet inte om han dog”, var Moss svar på den frågan.
Flera personer vittnar även om att de tvingats klä av sig framför Moss så att han kunnat bevisa att de inte fuskade på något sätt.
Få spelare nekade hans krav om att klä av sig, då dem flesta blev tillsagda med en pistol riktad mot sig. En helt vanlig säkerhetsprocedur på den tiden, sa Moss senare, och utan tvekan värt det.
”Jag tror jag hittade runt 15 korthållare (en fuskapparat) på nakna män genom åren.”
Likt många andra spelare så kunde Moss vinna pengar på att spela poker, men han lyckades inte behålla dem, för han kunde inte stå emot frestelsen att gambla på hästar & olika tärningsspel.
Moss förlorade uppskattningsvis åtta miljoner dollar fram tills han bestämde sig för att sluta. Han erkände att han ofta tappade kontrollen över vad han gjorde när han vann, så han gick och förlorade pengarna lika fort.
Moss blev först en rik man efter att han la gamblingen på hyllan och enbart fokuserade på pokern, men han var ändå en ikon mer än ett kvarts sekel innan Chris Moneymaker ens var född.
Doyle Brunson är förmodligen den enda spelaren i världen som verkligen förtjänar titeln ”Levande Legend”, och han pratade om Johnny Moss efter att han gått bort.
”Johnny var mer orädd, mer dedikerad och mer uppslukad av pokern än någon annan jag känt. Jag lärde mig mycket av Johnny, som länge var den bästa spelaren i världen. Så om jag någonsin hade en mentor så var det Johnny Moss.”
Mr Ess-Tio
Johnny Moss samlade på sig ett gäng smeknamn genom åren. Ett av dem var ”Mr Ace-Ten”, och precis som T-2 är känd som Texas Dolly-handen så är A-T känd som ”Johnny Moss”.
Här finns dock en touch av ironi, då han torskade mot A-T i den sista handen av WSOP 1979 när han själv höll A-Q. Hans moståndare Bobby Hoff träffade en tia på river.
I slutändan vann Moss ändå åtta WSOP-armband, spelade poker med de farligaste personerna i landet, och han deltog i spel som är bortglömda idag, men som samtidigt aldrig kommer att bli bortglömda.
Johnny Moss dog 1995 88 år gammal.
Mr.Moss, vi var tvungna att låta dig gå.
Epilog
Alla pokerspelare ljuger. Femmånadersmatchen mellan Johnny Moss och Nick ”The Greek” Dandolos må vara en av de mest kända pokerhistorierna någonsin, men frågan är om den verkligen spelades?
Vissa källor hävdar att den ägde rum 1949, medan andra säger 1951, och det finns fler frågetecken än så.
Ett exempel. Om nu Benny Binion satte upp matchen som en turistattraktion, varför finns det då inte massa foton på den. Den pågick ändå i nästan ett halvår!
Och när det kommer till exakta datum. Horseshoe Casino, där matchen borde spelats, öppnade inte förrän 1952.
Spelarna pratade inte heller speciellt mycket om matchen senare i livet, inte ens i intervjuer, och Benny Binion hävdade till och med vid en tidpunkt att hans minne inte var så bra.
Sanningen är att vi aldrig kommer få veta om det verkligen spelades en episk heads-up match mellan den bästa pokerspelaren och den största gamblern för sin tid för över ett halvt sekel sedan.
Men med en så bra historia, spelar det verkligen någon roll?
