Pokerlegenden Doyle Brunson är en flertalig vinnare vid World Series of Poker och har dessutom skrivit en av de första böckerna om pokerstrategi, Super System. Den publicerades 1979 och tog pokervärlden med storm.
Pokerlegenden Doyle Brunson är en flertalig vinnare vid World Series of Poker och har dessutom skrivit en av de första böckerna om pokerstrategi, Super System. Den publicerades 1979 och tog pokervärlden med storm.
Det var dock inte enbart positiv kritik om den boken eftersom många proffsspelare tyckte att boken avslöjade alldeles för många sanningar, och gjorde att fler kunde lära sig att hitta sina luckor i spelet och förstå tänket bakom den spelstilen. På den tiden såg pokervärlden helt annorlunda ut, onlinespel fanns inte på kartan och det handlade främst om så kallade ”home games” i cash game-form.
Doyle var känd för att spela väldigt loose aggressive och lyckades otroligt bra, även i turneringar. Han blev den första spelaren att vinna $1 miljon i pokerturneringar och har tagit hem tio WSOP-armband genom sin karriär. Dessutom är han en av fyra spelare som har vunnit WSOP Main Event mer än en gång, 1976 och 1977, och en av två (Bill Boyd den andre) som har vunnit WSOP-turneringar i fyra år i följd.
Super system - en riktig klassiker
Super System är en riktig klassiker och vissa tycker att den bör ha en självklar plats i bokhyllan bland de riktigt pokerintresserade.
Det finns ett citat från pokerskriften First Poker som lyder som följande: ”Det finns bra pokerböcker, det finns utmärkta pokerböcker och så finns det Doyle Brunsons Super System. Många professionella spelare, kanske framförallt bland den lite äldre generationen, tycker att det är den överlägset bästa pokerhandboken som någonsin skrivits.
Super System omfattar hela 600 sidor och var långt före sin tid, med tanke på det vi nämnde tidigare, att Doyle representerade bland annat det löst-aggressiva spelet som idag spelas på många pokerbord i världens alla hörn, både online och live. Man kan säga att den spelstilen är svårare att bemästra än den lite mer tighta, som exempelvis Dan Harrington förespråkar, och särskilt på den tiden var den oerhört vägvinnande för Doyle.
Förutom exempel på intressanta händer som läsaren får ta del av och lära sig tänket bakom det, tar han också upp andra viktiga aspekter av spelet, såsom hur man ska kontrollera sina känslor vid bordet, se hur motståndarna spelar och plocka upp tells som man kan dra nytta av.
Men som sagt var den också långt ifrån okontroversiell eftersom den gav bort för mycket information och många proffs menade då att de skulle kunna förlora försprånget de hade mot amatörer. Idag är den en annan grej eftersom det finns så mycket pokerlitteratur på marknaden, och någon diskussion om att dela med sig för mycket information i böcker eller forum finns inte.
Det är faktiskt snarare tvärtom, det finns ju pokerforum med mycket diskussioner kring spelet och händer och så finns det till och med riktiga pokertränare som kan lära ut sin kunskap till spelare som är sugna på att hitta sina luckor i spelet. Dessutom finns det ju program som Hold’em manager och Pokertracker som också hjälper till att samla in och sortera information om både sitt eget spel och sina motståndare med väldigt mycket statistik, då det gäller pokerspel online. Man skulle till och med kunna säga att det är en helt annan värld idag än på Doyle Brunsons storhetstid.
Boken är en stor klassiker och är fortfarande väldigt läsvärd på alla sätt och vis, även om några av koncepten kanske har åldrats något. För den handlar faktiskt inte bara om pokerstrategi, Doyle Brunson berättar också väldigt levande om pokerns historia och har många fascinerande historier att berätta, om hur livet såg ut som proffsspelare på den tiden. Cigarrer och rökfyllda rum med en salig blandning av spelare, Doyle och många andra av de bästa tog anteckningar om motspelarna på papper när de kom hem från ett home game eller i turneringar för att kunna komma ihåg hur motspelarna spelade, och det var redan då en av de stora nycklarna till framgång.
