Ingen dresscode än vid pokerbordet

Prickig skjorta

Det finns regler på att man inte får lukta (för) illa vid pokerbordet, och man får inte säga vad som helst heller. Men så länge man inte har burka så verkar nästan vad som helst vara okej beträffande beklädnad.

Bilden visar mönstret på skjortan på ryssen bredvid mig i turneringen häromdagen.

Jag var tvungen att be frugan sätta mina solglasögon i en taxi till kasinot för jag var alldeles vimmelkantig efter ett tag.

Det är inte fel att påstå att Östeuropa ligger efter i stil fortfarande. Det kommunistiska arvet har de inte lyckats få in i skelettgarderoben än.

Nere i hamnen i Puerto Banus ligger lyxaffärerna på rad. Det är som att vara hemma i Vegas igen. Dolce&Gabbana ligger bredvid Chanel som ligger bredvid Louis Vuitton och så vidare.

Ferrari, Aston Martin och Rolls Royce rullar förbi i en aldrig sinande parad.

Det kryllar av ryssar. Riktigt rika ryssar som går omkring med många månadslöner i form av kläder på sin kropp. De ser inte riktigt kloka ut.

Men om man är stilblind så kanske det inte spelar någon roll? Det viktiga är hur dyrt det är och vad som står på etiketten i innerfickan verkar det som.

Det påminner inte så lite om när Brasse Brännströms karaktär i ”Fem myror är fler än fyra elefanter” bakar en sockerkaka och stoppar i allt som är gott i den, som till exempel falukorv.

Det påminner inte heller så lite om många pokerspelare. De spelar på en viss nivå, så att de kan säga att de spelar på den nivån, och skiter i att de torskar brallorna på den nivån.

Även om de i en hel del östeuropeiska fall skulle vara någonting bra.