WSOP är i full gång

WSOP entry sign

Mitt universum kretsar kring min familj och mig själv. Det betyder att när jag själv inte är i Vegas så är WSOP rätt ointressant för mig. Men här kommer i alla fall en uppdatering.

 

 

Första eventet var som vanligt endast öppen för kasinoanställda. LOL:la mig långsamt. Snacka om att devalvera WSOP.

Första riktiga eventet var en 5K-turre med 481 deltagare. Det sammanfattar rätt bra att det inte är någon kris i pokervärlden.

Tredjepristagaren Darryl Fish lärde jag känna under WSOP 2009.

Det året slog han rekord genom att komma på prisplats i sex raka WSOP turneringar. Det är nog ett rätt svårslaget rekord.

Vi gick rätt långt i några turneringar och lärde på så sätt att känna ingen varandras nunor. Sedan upptäckte vi att vi bodde på samma ställe. Herr Fisk och jag simmade runt i poolen tillsammans.

Vi brukar morsa på varandra när vi möts. Det är alltid lika kul att säga ”Mr Fish” och nicka till honom.

Två svenskar har cashat i år varav Christer Björin är den ena. Förvänta dig inte några fler stordåd innan Midsommar. Det är alltid efter sillen som den stora klumpen svenskar flyger in.

Event sex kallade de för ”Millionaire Maker”. I den turneringen så kunde man starta om på eftermiddagen om man åkte ut på förmiddagen. Det konceptet är rätt vanligt i Europa. Jag har åkt ut dag ett några gånger och fått chansen dag två igen.

Det är ett bra koncept i vanliga fall. Men i WSOP är allt annat en freezeout rent trams enligt mig.

Hursomhelst så fick de ihop 6 343 deltagare på detta sätt. Och det kan väl aldrig vara dåligt?

I event sju besegrade Matt Waxman sin motståndare Eric Baldwin efter sju timmars headsup. 

Det låter som långt tid men det fattar man inte då. När jag kom tvåa i en WSOP turnering så spelade vi sex timmar headsup enligt frugan men det kändes bara som en timma.

Både Matt och Eric är väldigt duktiga. Jag har spelat en hel del mot båda.

I WSOP 2009 gick Matt och jag långt i samma turnering.

Det var en hand jag gärna ville att Matt skulle visa.

Han gick med på det om han fick en valfri titt på en framtida hand av mig. Det kändes billigt då chansen fanns att vi aldrig mer skulle spela mot varandra.

Men en och en halv dag senare så var vi nere på tre bord och spelade shorthanded.

Jag floppade ett set som jag slowspelade. När turn möjliggjorde en färg så donkade jag ut allin. Det var ett oortodoxt spel som jag hoppades skulle få honom att begå ett stort misstag.

Han tänkte och tänkte.

Till slut sken han upp.

-         Du är skyldig mig en fri titt, sa han och la sig.

Det var en hand jag absolut inte ville visa, vare sig för honom eller resten av bordet, men jag var tvungen att stå för mitt ord.

Matt hade fått mycket bra avkastning på den hand han förmodligen ändå ville visa en tidigare dag.

Kanske är det ett koncept att testa själv?