WSOP 1998 och den dräglande jättebebisen del 17

GiantBaby2

Länk till del 16:

http://www.pokerlistings.se/wsop-1998-jag-hatar-supersatelliter-del-16-21758

Lördagen 9 maj 1998 fyllde min pappa 48 år. Han var en gubbe då. Och jag är snart där.

Lördagen 9 maj 1998 så blev det slutligen bestämt att jag skulle spela Main Event.

Jag spelade en enbordssatellit. Den kostade 1010 dollar, där tian var avgiften. Det var schysstare på Binion´s tid.

Det spelades inte så många då och jag hade signat upp mig flera timmar tidigare.

Startfältet var jag nöjd med. Det fanns några riktiga hajar vid bordet, men ingen vithaj. Det kryllade av vanliga hajar så det var inget att gnälla om.

Det brukade ta cirka sex timmar att spela så strukturen var riktigt bra. Det var som sagt schysstare på Binion´s tid.

I första handen fick jag KK. Efter lite bråk så fick jag en fyrbets allin emot mig ifrån bb. Hon var Jack Kellers dotter.

Det kanske var vanligt att folk la kungar på den tiden. Men jag hade aldrig gjort det. Och jag tänkte inte börja nu heller.

Jag tog lite tid på mig. Hon såg svag ut. Men Mickey Finn stod bredvid så jag ville tänka lite extra så att jag inte såg ut som en tomte ifall hon satt med äggen.

Hon satt med knektarna och jag dubblade upp. Efteråt var Mickey imponerade. ”Det var ingen lätt syn det där”.

Jag höll med såklart. Nu var det inte riktigt så tight på den tiden som det verkar, det var mer Mickey som var det.

Anyway.

Efter den starten rullade det på bra. Jag tog det lugnt och efter ett tag var vi tre spelare kvar med ungefär lika mycket marker.

Den ena motståndaren var en gubbe som var okej men inte mer.

Den andra var en fet gubbe som var klädd som en jättebebis. Han hade shortsen uppdragna över magen och saliv i båda mungiporna.

De var de två jag hade valt som mina motståndare på tre ifrån start.

Jättebebisen ville att vi skulle spara inköpet och spela om resterande 7K.

Jag hade en liten bankrulle och med det kunde jag ta ett nytt skott. Jag var på väg att tacka ja när den andra tvärvägrade.

Jättebebisen blev tvärlack och började bomba hejvilt i varje pott.

Jag har sett det så många gånger. Fisken blir förnärmad och helt plötsligt en bra motståndare genom hans aggressivitet.

Tur hade han också. Efter att ha tagit flera tuggor av mig så slog han ut den andra gubben.

Nu ville han göra en deal med mig. Jag hade femton procent av markerna och han erbjöd mig 2500 dollar.

Mörkarna var ännu högre. Jag funderade. Han sålde konceptet om och om igen med olika ord.

Till slut accepterade jag.

Mickey Finn tyckte att det var åt helvete då ICM-värderingen var lite annorlunda på den tiden.

Efter att ha förklarat situationen och framförallt berättat att jag blivit så knäckt om jag varit så nära och sedan förlorat allt så såg han det från mitt håll och tyckte att det var ett okej beslut.

Vi beslutade oss för att jag var redo. Jag köpte in mig i Main Event som började på måndag.

Om två dagar.

På söndagen skulle jag vila mig.