Var inte en Omaha-tomte - träffa floppen hårt

Phil Ivey
Phil Ivey vet hur viktigt det är med bra floppar i Omaha.

I Omaha är målet att träffa något riktigt bra på floppen.

Precis som när det handlar om spelet före floppen är det allra bästa att floppa en bra hand som dessutom har extravärde.

Detta händer inte lika ofta som man hoppas i den hårda verkligheten vid pokerborden, men att man inte får en fullträff innebär inte att det är dags att checkfolda.

Precis som i Texas Holdem måste man analysera sin hand, korten på bordet, motståndarens satsningar, motståndarens spelstil och så vidare, för att avgöra om handen är tillräckligt stark för att gå vidare med.

Det finns inget som slår erfarenhet. Ju fler floppar du ser i Omaha, desto enklare blir floppspelet.

Stegdrag/wrappisar (wraps)

En wrappis är ett stegdrag som ger fler outs än ett vanligt öppet stegdrag.

Öppna stegdrag ger åtta outs (fyra på varje sida), men starka wrappisar kan ha upp till 20 outs!

Det är därför stora steghänder är så starka. När man får nötstegen och någon annan får en lägre stege finns chansen att vinna stort.

Man måste lära sig att värdera styrkan på sina draghänder. Det räcker inte att veta hur många stegouts man har utan man behöver även veta hur många av outsen som ger nötterna.   

Ett exempel:

Med J T 9 7 på floppen 8 9 3 har man tre knektar, tre sjuor, fyra sexor och fyra damer som outs.

Det ger totalt 14 outs och elva av dem är till nötstegen (alla utom knektarna).

Ta nu 7 6 5 A på samma 8 9 3 flopp.

Nu har man fyra tior, tre femmor, tre sjuor och tre sexor för totalt 13 outs. Men vid en närmare titt så upptäcker man att bara tre av dem är till nötstegen, de tre femmorna.

Resten av outsen ger sämre stegar, och när man träffar en sådan är risken stor att man förlorar mycket pengar.

Man ska också vara försiktig när man floppar en wrappis och det ligger två kort i samma färg på bordet. Närvaron av ett möjligt färgdrag drar ner värdet rejält på din wrappis.

Det är inte kul att träffa en stege när någon annan träffar en färg.

I Omaha kan det vara mycket koststamt att dra till händer som inte är nötterna. Det räcker som sagt inte att veta hur många outs man har, utan man måste också ha koll på hur många av dem som är till nötterna.

Färgdrag

En bra tumregel för färgdrag är att om man inte drar till nötterna så måste handen även ha något annat värde.

Om man drar till nästnötterna - eller ännu sämre - och den enda planen man har för att vinna potten är att träffa färgen så är man mycket illa ute.

I Omaha är det mycket troligt att din motståndare drar till nötterna, men även om han inte gör det är dina implicita odds mycket små.

I Texas Holdem kan man få betalt av händer som är sämre än en färg, men det händer nästan aldrig i Omaha.

Kort sagt: att träffa en färg som inte är nötfärgen bör inte vara huvudplanen i en hand.

Med det sagt så är färgdrag fortfarande starka händer – speciellt när de kombineras med något annat.

Om man har något plus ett nötfärgdrag så har man en riktigt stark hand. Om man har ett stegdrag och ett färgdrag så har man en fantastisk hand.

Att leka lite med en pokeroddskalkylator är ett bra sätt att lära sig mer om hur olika händer står sig mot varandra i Omaha. För spelarna som är vana vid Texas Holdem kan detta bli en ordentlig ögonöppnare.

Till exempel: A J T 9 mot 7 7 K#5 på floppen 7 8 2.

Hand 1, med färgdrag plus wrappis är faktiskt knapp favorit (50,33%) att vinna mot Hand 2, som alltså floppat ett set i sjuor.

I Texas Holdem är man aldrig favorit mot ett set med ett drag, men i Omaha kan det hända!

Set

Set är ändå mycket starka händer, även i Omaha.

Set kan förvandlas till kåkar, och kåkar är händer man vinner stora potter med.

Det är dock inte som i Texas Holdem där ett floppat set i princip betyder att det är läge att gå all-in.

I Omaha är det vanligt med set-mot-set-lägen och stora pengar har förlorats med bottenset.

Men som sagt, ett set är en stark hand även i Omaha och, precis som vanligt i Omaha, blir värdet ännu större om setet kombineras med något annat.

Tvåpar

Tvåpar är ingen särskilt stark hand i Omaha.

Den vinner ibland vid showdown, men inte överdrivet ofta och för det mesta inte när det handlar om stora potter.

Man behöver starka händer för att vinna i Omaha, och händer som är säkra kort i Texas Holdem kan vara problemhänder i PLO.

Med fler kort i spel ökar risken att göra misstag. Så medan man lär sig PLO bör man spela extremt tight – speciellt när man inte har position.

Misstag är kostsamma. Om man startar med en solid plan, spelar händer som kan träffa floppen hårt och behåller disciplinen på floppen blir det betydligt enklare att spela turn.

Även rivern blir enklare. Och det blir motståndarna som gör misstagen i stället för en själv.

Fallstudie:

Ett $200 PLO-spel med $200 i effektiva stackar. Du höjer till $5 med 5 6 3 4 från knappen. Big blind synar.

8 5 3 kommer på floppen.

Hur bra är din hand?

Detta är ett exempel på ett läge där man har flera svaga händer, men ingen riktigt stark hand.

Du har ett öppet stegdrag men bara ena sidan ger nötterna (tvåorna). Du har även ett svagt färgdrag och ett svagt tvåpar.

Alla dessa händer bör nog undvikas var för sig, men tillsammans är de betydligt starkare.

Det är möjligt att din motståndare har ett bättre färgdrag, eller ett bättre tvåpar, eller ett bättre stegdrag, men det är knappast troligt att din motståndare har alla dina möjliga händer slagna.

Så i det här läget är din hand faktiskt ganska stark.

Viktigaste lärdomen:

Det finns ett stående tema i Omaha.

Ju svagare din färdiga hand är, desto bättre måste resten av din hand vara. Det gäller även omvänt: har du svaga drag, måste du ha en stark färdig hand.

Är du någonstans mittemellan och båda är svaga är det nog säkrast att lägga sig om det blir mycket action.

Övriga artiklar i serien:

Du kanske även gillar

Vänligen fyll i all information som efterfrågas!

Det blev fel när kommentaren skulle sparas!

Du måste vänta i tre minuter innan du kan kommentera igen

Kommentar tillagd. Tack!

Inga kommentarer