Var går gränsen för vargen, och var går egentligen gränsen?

De Wolfe Pack

Som jag skrev igår så är Roland de Wolf och Josh Gould blivit anklagade för att ha spelat tillsammans av spelets stora torsk Iraj Parvizi.

Ögonvittnen säger att Parvizi är så dålig att inget fusk behövs. Det kan jag tänka mig, men det är inget argument som en domstol köper. Det finns folk som snattar fast de är mångmiljonärer.

Parvizi har stämt klubben Les Ambassadeurs på tio miljoner pund, där pokerspelet pågått från och till i tre år. Det är en summa som lockar fram hyenorna ur advokatskrået.

Det är också en summa som man måste ta på allvar om man blir stämd på. För Les Ambassadeurs är det allvarligare än så. Deras trovärdighet står på spel, och därmed deras existens. Att de kommer slåss med näbbar och klor är redan klart.

Fast spelteoretiskt är det nog bättre att komma överens om en förlikning i hemlighet. All PR är nämligen dålig PR i det här fallet. Sådant här är vardagsmat i USA, att företag lägger sig för en bluff för att de inte kan vinna hur de än gör. Att lägga sig blir klart billigast, trots att de sitter på bästa hand.

Då kan Roland de Wolfe hamna i kläm. Kasinot kanske gör en förlikning med Parvizi, som bara måste vara en riktigt uppskattad kund på deras kasinospel. Kasinot kanske offrar Wolfe och slänger honom till vargarna?

Då spelar det ingen roll att vi spelare är övertygade om att allt gått rätt till och det bara handlar om en fisk som är en dålig förlorare.

Den här historien är inte slut, och kan sluta hur som helst.

Alla vi som spelat poker för att vinna har varit med om liknande situationer hundratals gånger. En fyllskalle kommer in på kasinot, sätter sig ned vid pokerbordet och spelar varje hand.

I samma stund ändrar hela bordet sin spelstil och anpassar sig till den nya situationen. Det här sker inte bara inom poker, det sker i affärsvärlden, och i djurvärlden. Kanske mest av allt inom nätpoker.

Att jaga i flock och dela på bytet som lejonen gör är inte tillåtet i poker. Fast jag är övertygad om att sådant sker på både på nätet och på pokersavannen. Även i sådana fall finns det ofta en lejonkung som inte själv jagar, men äter först i alla fall.

Vad händer när det bara finns en fisk, och det är nästan samma spelare varje dag? Som det var på Kortoxen, som det nog ofta var på Les Ambassadeurs, och som det är på många kasinon där regsen sitter och väntar på att en turist ska sätta sig ned.

Det ska jag svara på. Alla fokuserar på fisken, och tar det lugnt mot varandra. Det är inte fusk, bara naturlig självbevarelsedrift, men det börjar närma sig gränsen.

På Kortoxen hade vi en knarkhandlare som hade mycket kontanter och gillade att spela poker väldigt mycket. Så fort han klev ned på klubben blev det spel. Det var inget spel innan han klev in genom dörren, och dörren hade inte ens stängts efter honom när han gick innan spelet dog. Faktum är att vi inte ens spelade en hand, vi bara satt vid bordet och väntade på att personalen skulle komma in och säga ”han har gått.”

För knarkhandlaren var spelet kul, för oss andra var det astronomiskt högt.

Han trodde att vi också bluffade precis som han. Men vi satt bara och väntade på nötterna, för vi hade inte råd med någonting annat. Det blev också så att vi spelade extra lugnt mot varandra. Inte för att vi fuskade, utan för att vi inte hade råd med variansen. Inte heller det är fusk, men det är ännu närmare gränsen.

Mer om det senare, men nu åter tillbaka till vargarna på Les Ambassadeurs.

Iraj Parvizi skramlar inte med tomma tunnor. Han bygger sitt case runt ett expertvittne som han tog med för att se om allt gick rätt till.

Expertvittnet heter Richard Marcus. Han påstår sig vara en pensionerad fuskare som slaktat kasinon i Vegas i många år. Här är hans hemsida:

http://www.richardmarcusbooks.com

Han har även skrivit en bok om smuts inom poker. Det är en intressant videointervju från amerikansk TV på denna sida:

http://www.richardmarcusbooks.com/video.html#dirtypoker

Hur trovärdig han är får du bedöma själv. Det går att bygga ett case för att han bara snackar, och det går att bygga ett case för att han vet vad han snackar om.

Jag lutar åt det sistnämnda.

Det spelar ingen roll. Det viktiga är att han i en eventuell domstol kommer vara ett expertvittne i allas ögon. Han har ju för bövelen skrivit böcker om ämnet. Och vem ska säga emot honom när han säger att han är "world’s #1 casino and poker cheating expert"?

Parvizi anlitade Marcus som följde med till Les Ambassadeurs och betraktade spelet som åskådare.

Richard Marcus säger följande om spelet:

"I will not even concede to a small probability that this poker game was fair and above board,"

Hoppsan Kjerstin!

Han har gått igenom alla händer efteråt via video som spelats in av säkerhetskameran. Efter det säger han att spelet var:

"utterly corrupted by collusion on the part of Josh Gould and Roland De Wolfe,"

Oj då. Spännande fortsättning följer.

Nästan synd att rättvisans kvarnar mal så långsamt just i detta fall.