Vad göra om fi visar sina kort utan att veta om det

cards 26994

I teorin är det väldigt enkelt. Om du frågar åsiktsrasisten rosjon så svarar han säkert bergsäkert att det är emot spelets grundläggande förutsättningar att se motståndarens hålkort och dessutom oetiskt.

Sedan somnar han om i sin förnöjda ro där bak på sig själv.

I praktiken är det lite mer komplicerat än så.

Vi är överens om att aktivt försöka se motståndarens hålkort är fel och oetiskt. Eller är vi det? Var går gränsen? Eller gränserna rättare sagt? Är det en ekonomisk gräns, eller går gränsen mellan turneringar och cashgame, eller är det avgörande hur stor idiot motståndaren är?

Om jag vill sitta på ett visst sätt och då ser motståndarens hålkort, och jag säger till, och han fortsätter att visa sina kort på grund a nonchalans, fylla eller fysiskt handikapp. Måste jag byta sittställning då?

Till att börja med så spelar det ofta ingen roll att du ser någons hålkort. Om du ändå ska lägga dig så är det bättre att hålla käften. Men ibland har du tänkt lägga dig, och sedan blir det en limp och synparad efter det. Plötsligt vill du spela handen, men om du säger till i detta läge framstår du som en idiot. Med viss rätt. Kanske bättre då att knipa trut? Särskilt om du tror eller ser att motståndaren är på väg att lägga sig. Eller om han redan lagt sig precis innan dig. Chansen att hans två, troligtvis låga, kort skulle spela en avgörande betydelse är ytterst liten.

Säg att han hade en tvåa och sexa på handen och floppen kommer 663. Det är nu ett rätt bra bluffläge för dig, men om du inte utnyttjar det så har ingen skada skett.

Om inte motståndaren slår näven i bordet och skakar på huvudet, för då dör bluffen rätt snabbt. Ofta går det hand i hand att vara en tomte och en som visar sina kort.

Jag har många gånger utnyttjat att motståndaren visat sina kort av misstag för mig. Och jag kommer att göra det igen.

Om spelet är vänskapligt så säger jag till. Men är det högt cashgame eller WSOP så utnyttjar jag istället ofta läget.

Ekonomi är alltså för mig en avgörande parameter.

På elitnivå tycker jag även att motståndarna ska ha lärt sig att skydda sina hålkort, och får skylla sig själv om de inte gör det.

Om det är en vän som sitter bredvid och är slarvig eller om en nöjesspelare är en trevlig prick så säger jag alltid till. Om jag spelar mot den Spanska Grisen eller någon annan som är djupt otrevlig, slowrollar och på alla sätt försöker på mig i gunga så ska jag erkänna att jag finner ett välbehag och njutning i att se deras hålkort. Och försöker utnyttja det till max.

Om en nöjesspelare är kaxig och dryg får han skylla sig själv.

Om han är full och därför visar hålkorten så säger jag alltid till. Men om det inte funkar efter runt fem tillsägelser så lägger jag ned. Det kan lätt bli tjatigt och förstör bara nöjesupplevelsen för fyllskallen och spelet för oss andra. Alla vet att han bluffar hela tiden så värdet är begränsat ändå.

Om någon på grund av ett fysiskt handikapp visar sina hålkort, brukar vara på grund av ålder, så säger jag alltid till. Det är en absolut etisk gräns jag har.

Jag måste tillägga att det är förvånansvärt sällan man har en fördel av att se motståndarens hålkort vid ett tiomanna bord. Om man inte vill vara riktigt grisig och trebeta en höjning från AQ med J2.

Som du ser då finns det många olika grader och varianter på temat motståndare som visar hålkort.

Att jag inte skäms för att ibland utnyttja information som inte ingår i spelets förutsättningar kanske gör mig till en mer oetisk människa än du. Eller så gör det mig till en ärligare människa för att jag tänkt igenom det hela, vet hur jag vill agera, och varför?

Hur mycket har du tänkt på det här?

Det är min övertygelse att den som har erfarenhet och har tänkt igenom och förberett sig på en situation mycket oftare handlar rätt än den som inte tänkt överhuvudtaget.

Det går också att hävda att det ingår i spelet att skydda sina hålkort eftersom poker är ett spel om information. Och om man inte lyckas med det så har man endast sig själv att skylla. Det kan till och med vara rätt resonerat helt och hållet faktiskt.

I praktiken känner jag mig mycket hederligare än mina medspelare. Jag ser spelare som ser kort när dealern delar som på en direkt fråga hävdar att de inte sett det. Jag ser spelare som ser andras hålkort hela tiden. Och jag ser ofta spelare som aktivt ändrar kroppsställning och/eller sneglar så att ögonen håller på att ploppa ut för att se en slarvig motståndares hålkort.

Vad som försiggår bakom solglasögon kan jag bara gissa, men det är ytterligare ett argument för att förbjuda solglasögon vid pokerbordet.

Dessa olika varianter på samma tema är enligt min omfattande erfarenhet minst trettio gånger vanligare än att någon säger till att han ser en annans kort.

Eller är det bara så att jag är mycket mera uppmärksam än alla andra? Är det så att jag ser en massa andra saker som ingen annan ser för att jag aktivt betraktar och analyserar mina motståndare efter sinnesstämning, tells, och spelmönster?

Kanske.