Sviten är obruten ett år till

Ken Lennaard small

Ända sedan 1997 när jag började spela poker på riktigt så har jag vunnit en pokerturnering varje år.

Då förstår du hur det fortfarande svider i själen att jag bara kom trea i Väddö Open 1996 mot drygt tjugo rospiggar.

Det är en rätt meningslös bedrift att vinna en pokerturnering varje år. Särskilt med tanke på att vissa av dem jag vunnit varit rätt små och ynkliga. Ingen seger var nog mindre värd än segern i Thailand 2002. Men man kan inte mer än vinna.

Försökt själv att vinna en liveturnering 17 år i rad. Det är svårare än man tror. Hoppas jag.

På nittiotalet spelade jag väldigt många turneringar, men efter år 2000 har jag inte spelat speciellt många turneringar. Jag har max spelat 25 turneringar om året sedan dess.

Med tanke på det så är mina resultat helt fantastiska, men det skulle jag aldrig skriva. Det kan reta upp någon jante.

Här är en del av resultaten. Jag uppskattar att de täcker 65-70 procent av mina turneringsresultat.

http://pokerdb.thehendonmob.com/player.php?a=r&n=148

Sviten såg ut att gå mot sitt slut. Det kändes lite surt efter 16 år av vinst varje år. Men allting ska ha ett slut. Jag har en dotter och familj nu och skiter rätt mycket i turneringar faktiskt.

Lite synd är det då jag verkligen är duktigt på det. Men standardavvikelsen är för stor med en familj att försörja. Standardavvikelsen är mycket mindre på cashgame.

Då jag spelat väldigt få turneringar senaste 18 månaderna och mest fokuserat på cashgame så har jag tappat i spelstyrka. Det är oundvikligt.

I år hade jag spelat tolv turneringar innan igår. I flera fall hade jag inte ens spelat bra men bara en prisplats kan jag aldrig vara nöjd med.

På Casino Marbella har de små skitturneringar fyra dagar i veckan. Jag föredrar cashgame, men hade spelat två tidigare.

I den första åkte jag ut med två bord kvar med KK mot AK i en monsterpott som gjort mig till stor chipledare.

I den andra kom jag femma och fick jag tugga bubbelpriset.

I går spelade jag min tredje. Det var PLO. Pokerns största skitspel är ännu sämre i turneringsform.

Men det var vad som erbjöds och vi var 39 spelare till start. Det var en 50 euros turre med ett rebuy som jag gjorde direkt.

Det rullade på, och sedan gick det ännu bättre.

Jag vet inte hur många jag slog ut på finalbordet men det var klart över hälften. Med sex spelare kvar satt jag med cirka 45 procent av markerna.

Det var fyra priser och fjärdepriset verkade vara alla andras mål. 

Finalbordet gick rekordsnabbt. Det blir så när den bästa spelaren har flyt.

Till slut hade jag alla 600 000 i marker och fick en gigantisk prischeck på 2 300 euro. Jag är på första sidan idag: 

http://www.casinomarbella.com/

Om du läser det här imorgon är det nog bättre att använda denna länk: 

http://www.casinomarbella.com/lennard-primer-condecorado-batalla-omaha-articulo-569.html

Omaha är fortfarande ett riktigt skitspel. Men min svit är obruten efter 17 år. Nu siktar jag på 18 år i rad.