Svensk sjätteplats i WSOP från Norge

WSOP

Ibland kan jag inte sova på natten. Så var det i natt och jag kopplade upp mig på nätet istället. WSOP pågår för fullt, men jag är väldigt ointresserad.

Inatt vann Daniel Coleman The Big One for One Drop genom att slå Daniel Negreanu heads up. Kanske synd att ingen svensk Daniel ställde upp.

Det spelades en 25 000 supersatellit till den. Två spelare fick varsitt inköp på 1 miljon dollar. En av dem var med bra i matchen tills han gick allin med AA och mötte AA och torskade mot färg. Allt han har nu är en bad beat story som få kan slå.

Den enda jag kan tänka mig är Westis.

De livestreamades inte därifrån utan det enda som erbjöds var finalbordet på ett 1000 dollar event. Jag vet inte hur många svenskar som ställde upp, men en av dem hade fått resa och buyin av sin polare i bröllopspresent i augusti förra året.

Vad frugan tyckte om den bröllopspresenten framgick inte, men jag antar att hon är lite gladare idag efter Viktor Sköldstedts sjätteplats av 2 525 spelare. Han får säkert en puss med nyp i skjärten när han kommer hem till Oslo (där han bor) med sin ryggsekk fylld med 93 490 dollar.

Viktor spelade alla händer precis som jag hade gjort under den timmen jag railade, alltså bra. Han lyckades dubbla upp med AQ mot 99 och vinna en lika stor pott med högsta paret mot färgdraget och ett överkort. Flippar som jag också önskar att jag kunde vinna, precis som Viktor kan.

Det var rätt kul att kolla. Spelarna spelade snabbt och man fick hela tiden perfekt information om pottstorlek, betstorlek och hur mycket alla hade kvar hela tiden.

Ingen åkte ut under den timmen jag tittade trots vilt spel, och många allin. Det var nio spelare hela tiden och den första potten jag kom in i när jag började livestreama var mycket intressant.

Det visade sig att det gick att gå bakåt i sändningen så att jag kunde kolla igenom exakt vad som hände. Det är faktiskt helt galet vilken information ett lag kan samla ihop. Turneringspoker kommer i framtiden att bli som cykelsport.

Mörkarna var 12 000-24 000 med 4 000 i ante. Det var jämna stackar där den minsta stacken var 20 bb och den största stacken var 45 bb.

Neo Hoang (510K) höjde upp från hijack till 60K med TT. Richard Milne (1160K) synade från cutoff med QJs. Knappen Andrew Egan (777K) valde att lägga sig med A9s.

Jag gillar de två första spelen, men på knappen hade jag varit väldigt sugen på att syna. En trebet är förmodligen ännu bättre spelteoretiskt sätt. Men bordet kanske var hyperaggro, hans image var skit, eller han plockade upp en tell på lilla mörken, så det var säkert bra spelat.

Lilla mörken Raymond Hensen (936K) höjde upp till 187K. Då han har råd att gambla mot Hoang och Milne tackat nej till chansen så är trebeten självklar och rätt.

Det sätter maximal press på Hoang. I vanliga fall är TT värt en allin med 25 bb, men fundera lite på hur stor chans det är att Hensen bluffar. Jag tror att det är en liten chans på grund av stackdjupen och prisstrukturen.

Expertkommentatorn David Baker, som även kallas för ODB (original David Baker) för att det dök upp en till duktig med samma namn, var inne på samma sak. Med ytterst få bluffar i rangen så är hans hand AQ+, JJ+. Då är det faktiskt rätt att lägga TT för Hoang.

Allin är intressant också, men problemet är att Hoang inte har mycket foldequity. Det kommer att kosta Hensen 332K för att vinna 832 K. Det motsvarar 28,52 procents väntevärde och han har en spelbar stack på 18 bb kvar.

Med tanke på att nionde plats betalade 30 000 dollar och första priset betalade över 400 000 dollar med sedvanlig stege så är foldequtiy extremt värdefullt och det visar sig att kast förmodligen är bättre än allin.

Låt oss titta på spelet syn, vilket var vad Hoang gjorde, och se om det kan vara bättre.

David Bakes är en väldigt matematisk spelare och har miljontals händer i databasen som han själv spelat på nätet och analyserat. För honom är synen väldigt udda och exotiskt.

Men på nittiotalet var det spelet helt självklart, en allin hade varit mycket mer exotiskt. Tanken bakom spelet är att om man är slagen så är man, men om fi har AK, som han oftast har, så kan man lägga sig på floppen och ha en spelbar stack kvar om det kommer ett ess eller en kung.

Förvisso finns det bluff i motståndarens range, men å andra sidan finns det i din egen också. Säg att fi har JJ eller QQ. Han kanske inte heller gillar ett ess eller kung på floppen och en bluff från dig kan ta hem potten.

I sådana här fall är det nästan bättre att ha första position, vilket ger dig chansen att gå allin först, och ha foldequity. Den som vågar vinner om båda har AK.

Potten var på 486K och den effektiva stacken var Hoangs med 332K kvar.

Floppen kom 9,7,3. Hansen måste här gå allin. Hoang har sagt klart och tydligt att han inte har QQ, KK eller AA. Hansen har två överkort, och har Hoang AK så finns det stor foldchans.

Om han får syn så behöver han ha 28,52 procent i väntevärde. Med två överkort har han runt 24,5 procent. Det betyder att det inte behövs många procents fold för att spelet är rätt.

Att checka och ge upp för att man är övertygad om att fi har 99, TT eller JJ och kommer att syna är också okej.

Men hans bet på 110K (22,63% av potten) är absolut hemsk. Särskilt när han hittade fold på Hoangs allin trots att han bara behöver 19,07 procents vinstchans.

Hoang hade förmodligen synat en allin på floppen i alla fall, men då hade han i alla fall kunnat köpa ut. När han trebetar med AQ så måste han löpa linan ut. Istället blev det pyspunka och han slutade på sista plats på finalbordet.

Jag gillar Hoangs syn preflop med TT. Det blir för mycket att gå igenom väntevärdet på olika varianter på spelet som jag kallar för ”stop n´ go”. Det är ett spel som är helt omodernt idag, men som jag är övertygad kommer att komma tillbaka när snorgärsarna insett att det finns nackdelar med allin hela tiden.

På nittiotalet spelade alla, som sagt, så.

Mitt spel bygger på att läsa mina motståndare, men även om du inte kan sådant bör du analysera detta spel och olika varianter som kan uppstå.

Jag lovar att du kommer att utveckla din turneringspoker mycket på det. Om inte bara för att kunna hantera motståndare som spelar så.

Sa jag förresten att Christer Björin också spelar så?