Simon ”dybban” Lindell och hans lögn del 9

dybbansnasa

Varför är det så svårt för vissa att tänka? Vissa verkar ha väldiga problem att tänka rätt. Vissa, som Mattias Andersson verkar inte kunna tänka alls. Andra, som Simon Lindell, verkar vilja att folk ska tänka fel. Det är den värsta sorten av alla.

Det bästa sättet att avslöja Simon och hans lögner hade varit att gå igenom hans falska blogg från början till slut och dissekera alla felaktigheter. Men jag hade ett annat mål. Att dybban och hans gäng skulle få smaka på sin egen medicin, som är tjat och upprepningar som aldrig tar slut. Till skillnad från dem så har jag hållit mig till sanningen.

Jag tror att mobbarna fattat poängen nu. Det kostar mer än det smakar att kasta skit på mig. Det är det enda språk mobbare förstår, och det är det enda de behöver förstå.

Alla som har pluggat juridik eller kan tänka fattar att Björn dömde klokt och rätt, och att dybban missförstått allting. Värre är att dybban efteråt, med facit, ändå inte fattade. Värst är att han gick ut offentligt som en grinolle och försökte misskreditera Björn och mig.

Hemskt är att vissa gick på det. Hemskare är att vissa valde att spy ut sin galla åt vårt håll. Hemskast är att ingen av dem förmodligen är man nog att be Björn eller mig om ursäkt nu när det visar sig att dybban ljugit.

Beträffande den sanningen som dybban påstod sig vilja vinna så är det så att jag aldrig framfört min argumentation. Något som han felaktigt påstod.

Här är min argumentation, för första gången, och förklaring till att jag trodde som jag trodde.

Jag tror att Glimne förstod att chansen fanns att vadet skulle bli offentligt från start. Men han förstod inte hur infekterat det kunde bli, och blev. Vi pratar om månader av tjafs och hundratals mejl.

Jag tror inte att Glimne trodde att hans dom kunde visa sig innehålla tankevurpor och annat som inte talar till Glimnes fördel. Det hela tog tyvärr en ovärdig vändning till ett läge där ingen av oss tre var nöjda.

I detta läge har du en tallefjant som inte respekterar någonting i form av Mattias Andersson, och någon som är förbannad och visat att domen i delar är motsägelsefull och uppåt väggarna i form av undertecknad. Något Glimne knappast förutsett.

Det är fortfarande min fulla övertygelse att Glimne i detta läge ångrade sig att han ställt upp som domare och att han definitivt inte ville att detta skulle gå publikt. Alla förstår att det här är någonting han aldrig kan säga rent ut hoppas jag?

Pajasen Mattias Andersson var så sugen så sugen på att göra vadet offentligt för att stoltsera med sin övertygande vinst, i ett subjektivt vad, med en hundradel. Jag ansåg, trots att jag var irriterad på Glimnes dom, att av omtanke och tacksamhet mot honom som ställt upp av god vilja så borde vi inte grisa ned oss offentligt, och framförallt inte stackars Glimne.

Mattias tyckte att domaren kunde vara hemlig. Jag förklarade att det var en omöjlighet för att a) Mattias kan inte hålla sig till sanningen b) Glimnes dom är så avgörande för vadet att den inte kan utelämnas och c) alla skulle av språket ändå fatta att det var han.

Under hela den här tiden på flera månader så var dybban med i processen genom att i realtid få ta del av hela mejlkonversationen. Något jag fick reda på i efterhand. Det är för mig helt obegripligt att han inte fattar att Glimne önskade vara anonym i denna soppa.

Mattias tjatade om att gå ut med vadet, och gjorde det också litegrann. Med de missuppfattningar och felaktigheter som jag visste skulle komma. Han skiter såklart fullkomligt i vad jag säger, men han lyssnade på Glimne. Det var till honom Glimne försökte tala till via sina mejl.

Jag översatte till och med till Mattias och förklarade att Glimne inte ville bli outad. Något Glimne inte motsatte sig. Om han inte höll med så hade han opponerat sig, något han gjort på andra punkter, alltså tog jag hans tystnad som ett medgivande. Det är en väldigt viktig del i min övertygelse om vad Glimne önskade.

För mig så var det Glimnes uttryckliga önskan att inte bli outad. Något jag också uppfattade att han förmedlade på olika sätt, förutom att säga det rent ut som självfallet inte gick. Att döma och sedan säga att han inte vill stå för domen offentligt kan man aldrig göra. Att dybban inte fattar det är obegripligt för mig.

Avgörande för denna fråga är om Glimne antydde saker som skulle få mig att tro att han ”uttryckligen” inte ville bli outad. Han för i sin dom och efterföljande mejl långa resonemang om det enligt mig. Eller som han själv skrev om vadet:

Glöm bara inte att det är INTE enbart ordvalet som räknas, utan även anslaget, grundtonen och kontexten som jag envist påpekat…” 

För mig betyder det Glimne uttryckligen anser att man måste läsa bakom orden och göra rimliga tolkningar. Som han gjorde i sin dom i vadet. Och som jag försökte förklara för dybban att man måste göra. Ett diplomatspråk är rätt annorlunda jämfört med kommunikationen mellan två knarkhandlare i South Central. I det ena fallet skulle ett ”motherfucker” vara ett övertramp även för en krigsförklaring och i det andra fallet bara vara en vänskaplig hälsning.

Det är min uppfattning att Glimne är väldigt diplomatisk rent allmänt och ännu mer beträffande den svenska pokersandlådan. Jag tror inte att jag är ensam om den uppfattningen. Det spelar egentligen ingen roll, det är min uppfattning som gäller i detta fall. Jag tror inte att någon anser att min uppfattning är orimligt.

Låt mig återigen påpeka att dybban hade tillgång till alla mejl. Att han ändå valde att vara så selektivt skev visar hur falsk han är.

Det finns mejl och uppmaningar från Glimne att vi inte ska göra vadet offentligt. För mig stod det klart varför, att vi alla tre skulle förlora på det. Återigen kan han aldrig skriva rakt ut att han inte vill det för sin egen skull. På diplomatspråk sa han det väldigt tydligt i min bok. Han framförde många olika argument varför vi inte skulle göra det.

Mer klart än så här kan det inte bli av Glimne om du frågar mig:

”Gentlemen, jag VÄDJAR till er bägge att tänka först, så tänka efter en extra gång, innan ni oåterkalleligen sätter ting på pränt. Jag påminner dessutom ännu en gång om att snubblar ni till här i era bloggar, är det ytterst lätt att ni parodierar hela ämnet.”

Påpekas bör att det är Glimne själv som använder stora bokstäver för att accentuera två ord i mina två citat av honom. Till skillnad från dybban så ändrar jag inte på kontexten genom att göra vissa ord fetstilta utan att säga att det är han själv som gör det.

”Gentlemen, jag VÄDJAR till er bägge…”

Det kunde inte bli klarare än så för mig. Glimne önskade uttryckligen att inte bli outad.

Jag ljög inte när jag skrev det. Det var min övertygelse då, och det fanns underlag för en sådan övertygelse. Mycket underlag.

Det finns mer av Glimne som underbyggde min övertygelse, men det räcker så här.

Vad Glimne skrev till dybban i ett mejl efteråt är faktiskt helt irrelevant. Men i ljuset av det så är jag inte längre övertygad om min ståndpunkt. Det rimliga är att jag måste tro att jag missförstod Glimnes intentioner. Men, det är faktiskt ovidkommande.

Jag tror inte Glimne tar illa upp av att jag missförstod honom. Det är lätt hänt. Och det var faktiskt inte beträffande något speciellt viktigt. Det var bara en Simon ”dybban” Lindell som försökte göra en höna av en fjäder.

Men.

Låt oss titta på Dans svar till dybban lite noggrannare. Dybban väljer följande citat:

Ken feltolkar mig när han anser att…”

Jag förutsätter att det fetstilta är gjort av dybban. Det tackar jag för.

Dan Glimne skriver det alla fattar, att jag feltolkat honom och ingenting mer.

Med citatet av Glimne så bevisar dybban att jag inte ljugit.

Synd att jag inte fick till flera vad för dem hade jag vunnit också.

Mera synd är att det finns så många som inte kan tänka ordentligt.

Mest synd är att det finns sådana som dybban som försöker utnyttja det.