Så du vill bli pokerproffs och flytta till Vegas? Del 24

lasvegas1

Det är kväll igen. Du vet inte vad klockan är, men det är mörkt så det måste vara så. Inte för att det spelar någon större roll.

Vad du gjorde innan:

http://www.pokerlistings.se/sa-du-vill-bli-pokerproffs-och-flytta-till-vegas-del-23-27162

Du hamnar bakom sex långa ben som går med perfekt balans på tjugcentimeters klackar. Det är två blondiner med en mörkhårig sak till höger. Det är svårt att avgöra vilken rumpa som är mest gudomlig.

Rumporna svänger in på The Venetian och du följer efter för att försöka avgöra. Det lilla huvudet har redan bestämt sig.

”Alla!”

Rumporna vickar in i lobbyn och vidare i en lång gång som ska vara en kopia av sixtinska kapellet har du för dig. I vilket fall som helst så är det en gudomlig inramning till gudomliga saker, som du gärna skulle följa efter hela vägen till Rom.

De går förbi pokerrummet som är Vegas största. Det sjuder av aktivitet och hit ska du gå imorgon. Men idag har du pokerförbud och du fortsätter efter rumporna i gången mot The Palazzo.

Du har bestämt dig. Blondinen i mitten är bäst. De stannar till och du går förbi dem. Det är inte sant. Det är helt otroligt. Alla tre ser bättre ut framifrån.

OMFG! Det finns inte en guss i hela Sverige som slår någon av dessa.

De går in på en restaurang som heter Delmonico Steakhouse. Du följer efter. Pumorna blir visade in i restaurangen. Du får stopp för att du inte bokat.

”Would you like to sit at the bar?” frågar hovmästarna men du har tappat sugen.

Du kommer in i The Palazzo och vänder upp för rulltrappan vid vattenfallet. Där uppe hittar du en restaurang som heter ”i(love)burgers” där (love) är en symbol istället för en text.

Du beställer en burgare med bacon och ost. Choklad milkshake låter gott och Garlic fries låter som ett måste.

När servitrisen gått inser du att du inte är hungrig. Men vad gör det? Middag måste det vara dags för någon gång, och man kan äta för att det är gott också.

Dagen har varit bra. Riktigt bra. Du har njutit av att slappna av och göra ingenting. Men du har faktiskt gjort någonting. Du har analyserat ditt spel, din situation och vad du vill.

Du vill spela poker. På riktigt. Som yrke. Du ska hålla ned variansen och vara disciplinerad. Och du ska inte lägga iväg tusentals dollar på fylleäventyr du inte ens kommer ihåg.

Du längtar redan tills imorgon. Fiskarna är varma, klara och redo att serveras. Imorgon tar du med dig din kirurgiska kniv.

Här ska filéas firre.

Efter åtta timmars dvala blir det dagen efter och du beger dig till The Venetian för dagens skrovmål. Det sitter ett gäng tysta gubbar och väntar på att dagens första 1-3 ska dra igång.

Du försöker prata med dem och - du vet - vara trevlig mot fiskarna. Till din stora förvåning så vill de prata, och gör det om intressanta saker. Tänk vad man får lära sig i världen, och av världen, om man bara försöker.

Floor frågar om ni vill spela på fem, men det vill inte gubbarna. Nu får fortsätta att prata istället. Plötsligt är bordet igång. Det gick snabbt, eller så var det bara kul att prata.

I första handen får du AK. Gubben som du pratat mest med höjer upp i tidig position och du trebetar bakom. Alla lägger sig fram till honom som funderar länge innan han lägger upp A9 suited.

”Not the first hand” säger han och ler samtidigt som han lägger sig.

Du ler tillbaka, fast det svider. Hade du inte varit trevlig mot honom innan så hade han kanske synat. Och med ett ess på floppen hade du fått resten av hans buyin på 150 dollar.

Äh, nu är du löjligt. Han hade inte synat i alla fall före floppen.

Nästa hand får du par i nior, höjer upp, och alla lägger sig. I handen efter hittar du 97 i spader och plockar upp mörkarna med en höjning igen.

Gubbarna ler mot dig. De tycker att det är kul att du ger action, men de är lite rädda också. Du är redan table captain och Phil Fucking Ivey på 1-3.