Robert Williamson den tredje köpte knappen

robert williamson iii 2185

Efter en härlig eftermiddag med varm sol, iskall öl och en 2-1 vinst som ger en önskan om repris på trippeln på söndag så känner jag ingen energi till att ta tag i så viktiga saker som bloggkrig.

Det får bli en anekdot istället.

Robert Williamson III har länge varit en välkänd profil runt Las Vegas pokerbord. Den framgångsrike restaurangentreprenören från Texas har alltid varit ett välkommet tillskott vid borden. Han gillar att ge action och föga förvånande är hans favoritspel pot-limit Omaha. I det spelet har han ett WSOP-bracelet vilket i hans ögon gör honom till en fullfjädrad expert. Men jag tror inte han för bok på sina resultat, vilket brukar underlätta självbedrägeri.

Vi spelade en Omahaturnering med fria inköp och det blåste redan kuling när Robban den tredje dök upp i sin vinröda skinnkavaj. Som en orkan. Han är typen som hörs och syns när han gör entré. Så också denna gång. Han klappade och kramade folk till höger och vänster. Han drog ett skämt när han skakade turneringsledarens hand som skrattade gott.

-         Kan jag hoppa in direkt? frågade en förhoppningsfull Robban.

-         Javisst, sa turneringsledaren och skrattade. Du kan köpa knappen.

Det är någonting jag aldrig sett i en turnering och jag förstod det som ett skämt. Men tydligen så var det inget skämt. Robban köpte knappen genom att lägga stora mörken framför sig och slänga in lilla mörken i mitten. Och dealern började dela ut korten.

Helt sjukt tyckte jag, men ingen annan verkade ha några invändningar mot en spelsugen Robert Williamson den tredje i spelet. Jag slapp lägga stora mörken så det var ok för mig också.

Vegas kan verkligen konsten ta hand om sina fina killar tänkte jag och stirrade in i en usel hand.  När jag la mig så sa jag att jag aldrig sett någon köpa knappen i en turnering förut. Någon annan opponerade sig mot tilltaget, men Robban hänvisade till turneringsledaren som till slut kallades till bordet.

Robert Williamsson den tredje försökte.

-         Men du sa ju…

Turneringsledaren som till slut fått fason på sin gapande mun bara skakade på huvudet.

-         Det var ett skämt. Miss deal.

Talesättet lyder att om du sitter tillräckligt länge vid pokerbordet så får du uppleva allt. Och det stämmer nog.