Rake

Rake

Skulle du gå med på att aldrig mer spela en enda hand poker om du fick tillbaka alla rake du betalat genom åren?

Förmodligen har du, precis som jag, ingen aning om hur mycket du betalat. Men förmodligen skulle du gå med på propositionen om du fick se summan i cash framför ögonen.

Jag skulle nog göra det. Och jag är mycket bättre än dig.

Raken biter, så mycket kan jag säga. Det är enda anledningen till att nätpoker är på dekis, för vi snackar faktiskt om världens bästa och mest dynamiska spel, och en av nätets bästa nöjesupplevelser.

På den gamla goda tiden fick jag en kväll en fisk på kroken. Han tyckte att det var jag som var fisken och vi flyttade upp till 100-200 dollar limit på Will Hill. Jag masserade honom hela natten, men headsup så ser man också hur mycket raken är.

Det var på den tiden det inte var rabatt på headsup och rakeback var ett okänt begrepp. Det var många gånger hemskt att se nätbolagen plocka 5 dollar i varje pott, men då fiskelyckan var god så var det bara att gilla läget.

När solen gått upp och resten av Sverige med den så var det no mas från fisken. Jag hade vunnit 18K, och jag gissar på att Will Hill hade vunnit 5K. Inte ens ett tack fick jag.

Är det inte sjukt att många nätproffs idag spelar för att gå plus minus noll och tjäna sitt levebröd på pengarna de får tillbaka som rabatt på avgiften? Är det inte riktigt sjukt? Och själva beviset på hur sjukt det är i sjukstugan?

Inte? En volymtrummande snorgärs på nätet betalar lätt över 100 000 kronor i avgift. I månaden! Det är bättre än att han en herointorsk som kund. Nästan lika lönsamt, men bra mycket mindre strul.

På nittiotalet så stod ett holländskt proffs ut i Vegas för att hon var både tjej och under 35 år. Det är omöjligt att glömma henne för hon pratade mer på plus än Nalle på kanelen. Hon bokförde varje pott hon vann och skrev ned hur mycket hon betalade i rake och i dricks.

Kanske var det summeringen av den summan varje år som fick henne att lägga ned poker? Då ska du veta att det är billigt att spela poker live i Vegas.

På Oxen på nittiotalet var det också billigt att spela poker.  För lågt spel betalade man 50 kronor för ett två timmars pass, och för högt spel 100 kronor för ett två timmars pass.

Trots det var det ett väldans gnäll. Det var dyrt, man fick inget för pengarna, nya kortlekar öppnades för sällan, och så vidare.

Om det kan jag bara säga att ingen klubb har använt mer kortlekar per giv än Kortoxen, i världshistorien, garanterat. Tvåan är inte ens nära. Alla bridgeklubbar i Stockholm kom förbi och köpte begagnade lekar.

De snålaste spelarna kom och begärde 50 kronor tillbaka om de slutat en timme in på ett tvåtimmarspass. Spelarna gillade även att köra med lägre mörkar och dubbelstraddle istället för att höja nivån, för att betala mindre i rake.

Man körde utan dealer kanske jag ska tillägga.

I resten av Sverige så gjorde man så att man tog avgiften i första potten över en viss summa varje timme. Vanligtvis 300 kronor. Det var ett riktigt bra system, som resulterade i att fisken allt som oftast fick betala. För att han inte insåg att optimal spelteori var att spela extra tight i den potten, och för att han spelade varje hand i alla fall.

På Oxen hade jag börjat testa lite med dealers vid storhelger. Jag var alltså först med att introducera cashgame med dealer i Sverige.

När vi startade Klubben så körde vi alltid dealers på det höga cashgamet. Vi headhuntade de bästa dealers som fanns på Casino Cosmopol.

Andra dealers var avundsjuk på Kent som tjänade minst 500 kronor i timmen i dricks. Men han var snabbast så vi sket i resten. Han hade inga problem att jobba gratis åt oss om man säger så. Inget gnäll om OB, lagstadgade raster, eller max 18 timmars pass heller för den delen.

Alla dealers på pokerklubbar idag har fått sin utbildning och träning på Casino Cosmopol.

Från att ha tjänat 400 kronor i timmen plus försäljning av läsk, öl och annat, så tog vi rake på 5 procent och max 100 kronor i timmen. Vi bjöd på allt, och det gjorde vi med glädje när vi rakade 3 000 kronor i timmen.

Det är alltså bättre än någonsin att ha pokerklubb idag. Casino Cosmopol tillhandahåller fortfarande färdigutbildade och snabba dealers.

De flesta kasinon från Frankrike och nedåt har cap på 5 procent och 20 euro per pott. Klubbar i Stockholm har cap på 200 kronor. På klubbar så är det oftast inte heller fullt bord utan bara 5-6 spelare.

Då blir det hårdare spel och capen nås i de flesta potter, och det blir fler händer per timme. Du ska vara bra duktig om du slår en avgift på 1 000 kronor i timmen eller 10 bb.

Nu förstår du kanske också varför alla spelklubbar ger kredit?