Pirayorna anfaller snart på land

piraya

Äntligen fick vi ett riktigt bra inlägg i Superbloggen.

http://bloggar.aftonbladet.se/superbloggen/2013/09/sluta-vara-trakiga/

Lina Olofson försöker förklara för den unga generationen pokerspelare som fått hela sitt livs utbildning framför datorn i pojkrummet att de kan fetglömma spons av pokerbolag om de inte kan bjuda på sig själva.

Det vet de redan tänkte jag. Men så tänkte jag lite till och insåg att de förmodligen inte vet det.

”Tyck inte synd om idioter för de tycker inte synd om sig själva” brukar min fru säga till mig. Hon har rätt som vanligt.

Nördar fattar ofta inte att de är nördar då de själva inte tycker att de är det. Istället skryter de om att de hoppat bungyjump och gjort lumpen i Kongo.

Korkade människor tror att de är intelligenta. Som Mattias Andersson.

Människor med dubbelmoral tror att de inte har någon dubbelmoral. Som Simon Lindell.

Fiskar tror att det kan spela poker. Som Micke Norinder.

Varför skulle pokernördar utgöra någon skillnad? Särskilt när de har vunnit en massa pengar på nätpoker?

De unga pokernördarna fattar inte att de är nördar, de tror att de är roliga, charmiga och fräcka. Och de tror nog att de skulle kunna få spons.

Det är inte skadligt mer än för dem själva.

Däremot utgör de i pokervärldens kretslopp ett skadedjur.

De tillför noll i underhållningsvärde för de nödvändiga nöjesspelarna.

De är pirayor som i grupp trålar fiskbotten efter bottenskrap som de kan slita i stycken för att slamkryparen synar en trebet utan position.

Det är så illa att nätpokern av idag kommer att försvinna. Det är pirayornas fel. Och nätverkens fel som inte skyddar nöjesspelarna från pirayastimmen.

Fiskevattnen på nätet är redan rejält urvattnade så nu har pirayorna krupit upp på land och sitter på kasinon världen över.

De är lika skadliga där.

De inte bara tillför noll i underhållningsvärde, de förstör stämningen.

Nöjesspelarna vill ha nöje. Det är noll nöje att spela med en finnig piraya med Ipad, hörlurar och en mun som är lika levande som en död daggmask.

Pirayornas spelstil förstör också nöjesupplevelsen för de som måste få nöje för att komma tillbaka. Men så långt har nog inte en endaste piraya tänkt.

Jag har sagt det förut. Förr i tiden hade dagens pirayor blivit utmobbade vid pokerborden. Hade inte det hjälpt så hade de fått stryk på vägen hem.

Hur många nöjespelare som pirayorna jagar bort från pokerrummen världen över går inte att uppskatta.

Jag lovar att det är riktigt illa och det kan sluta med den katastrof som det kommer att göra med nätpokern.

Då kommer pirayorna ligga på torrlagd mark och kippa efter andan och tugga på varandra.

Först när skadedjuren är utdöda kan vi börja om på ny kula.

Bättre vore att det inte gick så långt. Det finns bara två lösningar.

Pirayorna fattar galoppen själva. Det lär inte hända.

Vi börjar mobba nätnördarna tills de försvinner eller skärper sig.

Jag är väldigt mycket emot mobbing, men i detta fall handlar det om rent självförsvar.