Olika standard på standardspel

Tony G
Tony G gör en standardhöjning.

När jag började spela poker på nittiotalet så var en standardhöjning i en turnering 3-4 gånger stora mörken.

De flesta valde fyra gånger. Det ansågs också rätt att höja extra mycket om du hade AA eller KK. Detta för att inte ge implicita odds till motståndaren med motiveringen att det är svårt att lägga spikarna.

Perfekt resonemang i teorin och ännu bättre för mig i praktiken när Fi annonserade monsterhänder genom att höja sex gånger BB.

Nu är det nog många nätgrinders som slickar sig om munnen och börjar dagdrömma om att vara med på den tiden. Men faktum är att det är ännu bättre i dag.

Många blev med tiden missnöjda med att inte få någon action med sina stora händer och valde att höja mindre med det. Tills det en dag var en minihöjning man skulle vara livrädd för. Så är det inte i dag.

I dag finns det ett standardspel som är löjeväckande dåligt och alla gör det.

2,2 gånger BB – vad fan är det för en löjlig höjning? Vi ser ett turneringsproffs höja till 440 med mörkarna 100-200 och ante 25 från cutoff och vi ser ett annat turneringsproffs lägga sig på BB och tycka att han är Master. Vilken tomte. 240 för att vinna 940, det är bra odds alla dagar i veckan.

Jag ser inget fel i att höja 2,2 gånger BB så länge det funkar, men jag har noll respekt för det turneringsproffs som slentrianmässigt lägger sig på BB i nämnda situation.

Nu har jag noterat att vissa proffs har börjat höja lite mer igen och jag garanterar att om ett par år så är minihöjningen som standard borta. Då kommer du också att garva åt dem som lade sig för en sådan störtlöjlig höjning.