November Nine – Stol 8: Martin Jacobson, Sverige

Martin Jacobson

Man ska naturligtvis spara det göttaste till sist. Att glufsa i sig biffen direkt och sedan sitta med spenaten kvar har aldrig varit min likör. Idag presenterar jag Sveriges stora pokerhopp på finalbordet.

Seat 1 - Billy Pappaconstantinou, USA – 17 500 000

Seat 2 - Felix Stephensen, Norge – 32 775 000

Seat 3 - Jorryt van Hoof, Holland – 38 375 000

Seat 4 - Mark Newhouse, USA – 26 000 000

Seat 5 - Andoni Larrabe, Spanien – 22 550 000

Seat 6 - William Tonking, USA – 15 050 000

Seat 7 - Daniel Sindelar, USA – 21 200 000

Seat 8 - Martin Jacobson, Sverige – 14 900 000

Seat 9 - Bruno Politano, Brasilien – 12 125 000

När spelet drar igång 10 november så är det på nivå 35 med ante 50 000 och mörkar på 200 000 – 400 000.

Här har du prislistan:

Etta:        $10,000,000

Tvåa:      $5,145,968

Trea:       $3,806,402

Fyra:       $2,848,833

Fem:       $2,143,174

Sexa:       $1,622,080

Sjua:        $1,235,862

Åtta:        $947,077

Nia:          $730,725

Här kommer en presentation av grabben från Lidingö, Stockholm.

Martin Jacobson på stol 8 är den första svensken på finalbordet sedan 2006 när Erik Friberg kom åtta. Han är 27 år gammal och står i 8 gånger pengarna. Han har 37 bb. Tidigare turneringsvinster uppgår till imponerande 4 807 316 dollar. Med det har han vunnit mer än resten av finalbordet tillsammans.

Flera av deltagarna har sagt att det är ett väldigt tufft finalbord. Det har de säkert rätt i, men sett till meriter så är årets finalbord svagare än på flera år.

Precis som flera andra av november nine så har Martin Jacobson bosatt sig i London. Av skattetekniska skäl så är London det bästa alternativet som finns för turneringsproffs. Det är även lätt att flyga till hela världen därifrån.

Martin Jacobson är Sveriges mest framgångsrika turneringsspelare de senaste åren. Han har radat upp resultat och spelar Super High Rollers mot de bästa med gott resultat. Det mesta talar för att han är bästa spelaren på finalbordet.

Sverige skulle inte kunna byta ut honom mot någon bättre. Den saken är säker.

Bevisligen hade ingen större chans att nå finalbordet.

Han är ett fysiskt praktexemplar och kan sina ranger som ett rinnande vatten. Det är en bra chans att Sverige får sin högsta placering någonsin. För det krävs en sjätteplats.

Jan Lundbergs kom 7:a 1998.

Daniel Bergsdorf kom 7:a 2005.

Erik Friberg kom 8:a 2006.

Christer Björin kom 9:a 1997.

Mattias Andersson kom 9:a 2004.

Svenskar har verkligen inte haft något flyt på finalborden genom åren. Kanske är det proppen ur i år?

Martin låg i toppen efter dag 1, och låg efter det i toppen hela turneringen igenom. Alla tror att de kan spela en stor stack, men långt ifrån alla kan det.

Martin hade en stor ledning inför dag 6 med 27 spelare kvar. Men hade, vad jag förmodar, en tuff dag för han glider in på finalbordet med näst minst i marker. I en intervju sa han att hans mål inför sista dagen i juli var att nå finalbordet. Det lyckades han med.

Hade de spelat finalbordet dagen efter hade jag älskat hans chanser. Skickligast, bästa fysiken, och med mest rutin hade varit en mycket stark kombination när de andra förmodligen redan hängde på repen.

Men nu har fyra månader gått. Alla vet att Martin är bäst och att de därför måste sätta press på honom. De som hade luckor i sina spel har täppt till dem. Det finns inte mycket edge kvar.

Jag har spelat ett antal finalbord. Inte många har varit lätta, inte ens i små turrar. De som varit lätta har varit när hela fältet bara suttit och väntat, och vikit ned sig. Det kommer inte hända på detta finalbord.

Martin är en måltavla och ingen kommer vara blyg för att gambla mot honom. Där försvinner det ännu mer av edgen. Det krävs att de kommer ner till 3-4 stycken innan man kan börja snacka om en rejäl edge igen.

Jag tycker inte att Martin har en bra lottning. Direkt i rygg sitter en galen brasilianare. Även om han har lovat att ta det lugnt så har jag svårt att tänka mig att han med en gungande sambapublik i ryggen kan undvika att försöka med en bicicleta om chansen uppenbarar sig.

Efter honom sitter fältets enda riktiga amatör. Det blir fold eller allin därifrån och inte heller det är bra när Martin sitter på knappen. Billy Papas lär ha fått klara instruktioner att hugga på Martins försök på knappen för att Martin inte kommer vara sugen på att syna.

Därefter kommer de två spelarna med mest marker.

Nä, det känns som en uppförsbacke från start. Det kostar 2,5 bb per runda. Martin har tid att vänta, och det är nog korrekt strategi.

Eller så är det inte det. Efter att ha analyserat finalbordet så känns det som att det kommer vara väldigt tight och tillknäpp spel i början. Då kanske det är läge att mumsa i sig lite marker. Då kan det gå snabbt uppåt om man får momentum.

De som jag tror kan vara sugna på att spela lite hårdare från start är:

Seat 2 - Felix Stephensen, Norge – 32 775 000

Seat 5 - Andoni Larrabe, Spanien – 22 550 000

Seat 7 - Daniel Sindelar, USA – 21 200 000

Seat 9 - Bruno Politano, Brasilien – 12 125 000

Det är sådana spelare som brukar vinna.

En sak är säker. Spännande blir det.

Om Martin Jacobson får en uppdubbling så lär resten få någonting att bita i.

Martin vill göra sitt land stolt. Det låter bra. Han skulle säkert bli en bra ambassadör för Sverige och poker. Till och med hans namn är amerikaniserat och klart.

Pokersverige är redan stolta, och det är nog inte bara jag som anser att om vi äntligen ska få en svensk världsmästare så är det Martin Jacobson som ska bli det.