Norsk tomte förstörde både rekord och fest

Norge

Jag deltog i en frirulle på releasefesten för Thor Hansens ”självbiografi”.

http://www.pokerlistings.se/thor-hansen-usensurert-75525

Det var ett intressant startfält. Det trettio man starka startfältet bestod till hälften av norska kändisar som knappt kunde skilja på fram- och baksidan av korten.

Den andra hälften bestod av norska pokereliten med Johnny Lodden och Andreas ”Skjervoy” Torbergsen i spetsen kryddat med några nordiska stjärnor som Theo Jörgensen och Ville Wahlbeck.

Thor Hansen åkte ut tidigt, men verkade glad ändå. Sedan fortsatte folk åka ut. Jag kämpade på och gjorde några mycket inspirerande läggningar som visade sig vara korrekta.

Jag spelade nämligen för att vinna.

Det var inte förstapriset jag var intresserad av. En 7,5 liters flaska Famous Grouse har nog ett värde, men det är inte mitt favoritmärke om man säger så.

Min plan och mitt mål var att bättra på mitt rekord. Jag har vunnit pokerturneringar i runt tio länder och det här var ett ypperligt tillfälle att sätta ytterligare en flagga på världskartan därhemma.

Det såg riktigt bra ut trots att en full skåning ur publiken stod och klappade mig på huvudet och utmanade mig på en 50 000 NOK headsup efteråt.

Till slut hade jag bara en tvättäkta norsk tomte kvar att slå ut.

Han var dyngrak och hade fått ihop ett markerberg genom att gå allin med händer som J2 och liknande, och slagit ut proffs efter proffs.

Han började matchen med cirka 80 procent av markerna och var konstant lika självsäker trots att markerna bytte sida vart eftersom. Han fortsatte att håna mig med oförminskad styrka.

Till slut hade jag honom allin med en tvåoutare på rivern som enda räddning. Jag vred på huvudet och tittade på mitt förstapris när det tjöt till i örat. Han skrek som en stucken gris när han dubblade upp till närmare en fjärdedel av min markerstack.

Han saknade en framtand eller två, ena ögat hängde och snuset rann i hela munnen. Jag insåg att jag hade noll chans och erbjöd honom whiskyn om jag fick förstaplatsen. Han bara skrattade åt mig så att snus och saliv stänkte ner bordet.

Då bestämde sig turneringsledaren för att höja mörkarna så att det totala markerantalet var 8 gånger BB. Efter ytterligare tre raka allin så reste min motståndare sig upp och höjde armarna i skyn.

- Jag slog Ken Lennaárd, skrek han.

Gång på gång.

Mina norska vänner sa att han förmodligen skulle starta en facebooksida som hette ”Jag slog Ken Lennaárd headsup”.

På lunchen dagen efter (och det var verkligen dagen efter) hånade min norske vän Are mig för whiskyn som jag blev utan. Jag förklarade för honom att jag inte blev utan någon whisky.

Då jag inte fått ta med det på planet hem så hade jag tänkt ge flaskan till honom. Det var alltså han som hade fått tugga en badbeat. Resten av lunchen var det jag som hånade honom. Precis som det ska vara.

Jag undrade varför han som vann fick vara med i turneringen. Han var definitivt inte pokerproffs så han måste alltså varit en norsk kändis.

Till sist insåg jag att han måste varit med i tv-programmet ”Tomte söker fru”.