Mina oönskade äventyr med Fredrik Nygård del 7

Fredrik Nygård

Mitt undermedvetna vägrar sluta tjata. Det är någonting jag kommer ihåg fel. Det är garanterat flera saker, men i detta fall är det något viktigt.

(Här är länk till del 6: http://www.pokerlistings.se/mina-ooenskade-aeventyr-med-fredrik-nygard-del-6-76859)

Jag är inne på att felet är att jag inte stejkade honom bara rakt upp och ned, utan för att han redan innan dragit sin patenterade snyftstory.

I sådant fall så talar det till min fördel att jag duckade alla stejkförslag trots att han fiskade hela tiden, och endast gjorde det för att vara snäll.

Det är inte lätt att komma ihåg någonting man helst vill glömma. Särskilt inte när Fredrik Nygård ändrade sin historia varenda gång han öppnade munnen.

Hursomhelst. Jag kommer väldigt väl ihåg det avgörande mötet.

Innan hade han byggt upp det genom att få mig att hålla med om hur bra han spelade och samlat en massa information om hur jag var som person, mina åsikter om spel, och en massa annat godis som är bra att ha när man ska snärja någon.

Som till exempel vad mina planer var för morgondagen.

Han satt utanför pokerrummet på Ceasars Palace. Sportsbooken där har fåtöljer. Fredrik Nygård satt strategiskt placerad för att kunna se alla som gick in och ut till pokerrummet.

Idag skulle jag verkligen veta hur länge han hade suttit där och väntat på mig.

Han såg ut som en hundvalp som blivit kölhalad, nackluggad, dränkt, inte fått mat på flera dagar, fått brända tassar, åkt på stryk av en katt, fått en pinne med senap inkörd där bak av elaka ungar som han trodde var kompisar, och dessutom fått en riktig utskällning av både husse och matte.

Ögonen hängde ned på kinderna. Han grät inte, men ögonen var glansiga och tomma. Det såg ut som att han haft världen på sina skuldror och tappat greppet.

Vi snackar inte Oscarsklass, men en Guldbagge ska han ha.

Jag fattade direkt hur mycket klockan var. Tyvärr hade jag fel på både vecka och månad.

Han flög upp ur stolen så jag inte skulle kunna smita förbi. Vis av erfarenhet kan jag tänka mig.

Han började prata men jag avbröt honom. Jag sa att jag var tvungen att gå på toa först. Väl där funderade jag på min situation, vem jag ville vara, och vad jag skulle göra.

Rösten I bakhuvudet föreslog att jag skulle gå ut och låtsas som ingenting för att sedan plötsligt lägga på en rush och springa ifrån honom när han inte var beredd. Men det finns inte så många pokerrum I Vegas och han hade redan totalt kartlagt mitt rörelsemönster. Med min hjälp. Jag kunde inte gömma mig.

Jag tog tjuren vid hornen. Jag visste redan hur det skulle sluta. Pengar från min ficka skulle komma upp ur min ficka och överlämnas till Fredrik Nygård efter en bad beat story som skulle få både änglar och demoner att gråta.

Alex Stevic kan berätta bad beat stories. Men det beror mest på att han är bra på, och gillar att, berätta stories. Jag trodde att han var bäst men Stevic är fukkin´ kindergarten jämfört med det jag fick höra nu.

Den historien Fredrik Nygård rullade upp går nästan inte att slå. Det var otur, svek, bedrägeri och elände varvat I en rulltårta som aldrig tog slut.

Hans historia var fruktansvärd. Det han hade råkat ut för ska ingen människa behöva utstå. Mina ögon tårades.

Idag fattar jag att hans historia var helt inverterad. Det gjorde mig riktigt förbannad när jag insåg det. Idag tycker jag mest synd om honom.

Det verkar Fredrik Nygård också tycka. Än idag får jag känslan av att han ser sig som ett offer.

Då har han inte kommit någonstans, skorpionen.