Mina oönskade äventyr med Fredrik Nygård del 17

fredriknygard
Foto: J. Berglund

Dagen efter den goda och trevliga middagen med Christer Björin visste jag redan vad som skulle hända.

(Länk till del 16: http://www.pokerlistings.se/mina-ooenskade-aeventyr-med-fredrik-nygard-del-16-66687)

Jag skulle spela poker och Fredrik Nygård skulle leta upp mig och försöka köra snyftvarianter och ta mig på mer pengar.

Nu var jag förberedd. Ingenting som han kunde komma med skulle kunna rubba mig.

Trodde jag. Men jag hade att göra med en mästare på lögner och snyft.

Fredrik Nygård hade redan ringt ett par gånger, men jag hade inte svarat.

Det fanns ingen anledning för mig att spela poker någon annanstans. Han skulle springa runt hela Vegas till han hittade mig i alla fall.

Dessutom skulle det vara mot mina principer att ändra mitt liv efter en idiot.

Jag hann inte mer än komma in i Venetians pokerrum innan han flög upp ur soffan i high stakes avdelningen.

Han berättade de dåliga nyheterna som jag redan visste skulle komma. Han hade ”spelat” bort alla pengar och var helt tom.

Jag sa att jag inte var intresserad av fortsatt stejk då han motsagt sig själv allt för många gånger, inte hållit sig till avtalet, och för att det tog för mycket energi och fokus från mitt eget spel.

Det verkade göra honom konfunderad efter hans stora framgång i turneringen.

Jag bara skakade på huvudet.

Han ville säga sitt.

Jag berättade att jag läst på nätet att han var en av pokersveriges värsta bedragare genom tiderna. Enligt sig själv till råga på allt.

Han hade en förklaring.

Ingen plats fanns ledig vid pokerborden så jag kunde lika gärna lyssna på några lögner till medan jag väntade.

Han började berätta.

Han var spelsjuk och det var roten till allt ont. Egentligen var han världens snällast och mest omtänksamma människa. Hans enda chans att komma på rätt köl var att spela poker.

Jag förklarade för honom att det var en av de sämsta idéerna jag hört i hela mitt liv. Han borde springa till skogs och gömma sig så långt bort från speldjävulen han bara kunde. För alltid.

Jag kommer inte riktigt ihåg. Kanske hade han redan börjat sin historia innan när jag redan låg back och satt fast. Kanske var det nu den började och sträckte sig över flera dagar efter det.

Jag vet inte. Men det vet jag att jag sammanlagt lyssnade i minst tio timmar på hans livs historia, säkert tjugo och kanske trettio. Det mesta av det han nu sa stämde nog.

Han hade blåst alla som någonsin kommit i hans väg om han fått chansen.

Han hade blåst sin mamma och pappa.

Det tog mig hela vägen in i hjärtat. Två snälla hårt arbetade goda hederliga människor som kunde fått ett fantastiskt liv tillsammans om de inte fått en son som förstört allt för dem, och vad jag har för mig tvingats sälja sitt hus på grund av borgensåtaganden och flytta in i en hyresrätt.

Fredrik Nygård berättade om en händelse (fast han berättade inte om händelsen i sig, bara att den var väldigt stark) som fått honom att äntligen inse faktum och nu tänkte han aldrig blåsa någon mer.

Precis som han säger idag till Robert Lux. Att det har hänt något livsavgörande som fått honom på rätt bana.

Jag tänkte direkt på att hans pappa hade tagit självmord på grund av Fredrik Nygård.

Fredrik hade berättat för mig hur hans pappa hade sagt att Fredrik hade förstörts hans liv. Så det var min spontana gissning att Fredriks pappa fått nog och kastat in handduken.

Favoriten är fortfarande att det bara var något som Fredrik sa till Lux för att det passade bra just då.

Tillbaka till Venetian.

Fredrik Nygård fortsatte sin berättelse. Den var trollbindande. Kanske var det så att jag sket i poker och lyssnade på honom i tio timmar i sträck?

Han berättade om alla sina självmordsförsök. Det var ett tillfälle med tabletter på Stratosphere Tower (där han förövrigt bodde nu, tillfällighet?) där han egentligen redan var död men slumpen räddade honom. Han berättade om hur han stått på en murkant med järnvägsspåret nedanför och tågen tutandes många gånger.

Jag tror honom. Men vad har det med mig att göra? Han borde dra från Vegas. Fattade han inte ens det?

Det är en bra historia. Den skulle du ta del av. Synd bara att man inte vet vad som är sant och inte. Ännu mera synd att han inte verkar veta det heller.

Till slut var allt nedmalt till ett enkelt val för mig. Antingen så hjälpte jag honom eller så skulle han ta självmord.

Det låter helt absurt, och det är helt absurt. Men ställd inför den för första gången så är det svårt att hantera. Att syna skulle kunna medföra rätt drastiska saker och du vill inte gärna fatta fel beslut.

Något Fredrik Nygård visste allt för väl då han kört samma ”hot” många gånger förr.