Mina oönskade äventyr med Fredrik Nygård del 12

Fredrik Nygård

Solen sken, det var bra musik på bilradion, och jag var på strålande humör. Fredrik Nygård och jag hade bokat att träffas klockan två vid gratisbuffén. På vägen dit fantiserade jag om hur mycket han hade vunnit.

(Länk till del 11: http://www.pokerlistings.se/mina-ooenskade-aeventyr-med-fredrik-nygard-del-11-68032)


Men han var inte där.

Bästa spelet i Vegas är alltid efter ett par timmar i cashgamet när tiltade gubbar dyker upp nybustade från turneringen och lägger ett inköp med AK innan de åker hem.

Han borde varit här.

Jag fick en plats rätt snabbt på 2-5. Jag funderade varför Fredrik Nygård inte syntes till. Att han inte stod för sitt ord var standard vid det här laget. Dessutom fanns det möjligtvis en bra ursäkt?

Cashgamet hade kanske varit magiskt och han hade haft en megarush. Nu låg han och sov välförtjänt på en hög med pengar.

Fast oftast när någon spelar hela natten så är det av precis motsatt anledning. Särskilt när någon legat bra plus för att sedan hamna på minus. Och särskilt när denna någon är en spelmissbrukare på andra områden.

Mörka moln började hopa sig över mitt huvud. Men de skingrades snabbt när Fredrik Nygård kom gående. Han var glad och vinkade.

Han hade vunnit. Om du också spelat mycket så kan du se skillnaden på en som vunnit och förlorat på femtio meters håll.

Jag vinkade glatt tillbaka. Nu var jag riktigt nyfiken på hur det hade gått.

Han hade vunnit över 1 000 dollar. Vi log igen mot varandra.

Han hade spelat sent på natten, eller rättare sagt tidig på morgonen, och det var inte så konstigt att han varit lite sen idag. Det var han värd. Att sova är bland det viktigaste som finns för att kunna spela poker.

Min plan vara att försöka rycka av honom stålar vid första, bästa, och alla andra tillfällen också.

Med en gång alltså.

Jag började med en oskyldig fråga.

-      Har du satt upp dig på listan på 1-3?

-      Nej, jag spelar turneringen?

-      Va?

-      Turneringen. Det är paus nu.

-      Men vi sa ju inga turneringar.

-      Men vi sa ju att om det gick bra kunde jag spela turneringar.

Jag trodde inte mina öron. Min mun hängde nog på vid gavel. Det hade inte gått bra. Vi låg för i helvete back flera tusen dollar.

Det susade i min skalle. Vilken jävla idiot jag hade framför mig. Men vad skulle jag göra?

Det är fantastiska turneringar på Venetian. Bra struktur och dåligt motstånd, särskilt på deras billiga 330 dollars turneringar.

Kanske behövde Fredrik Nygård ventilera sig lite? Kanske kunde man ha tur en gång i livet?

Jag återgick till mitt cashgame. Vad mer kunde jag göra?

I nästa periodpaus kom han tillbaka och rapporterade att det gick bra. Jag frågade hur många deltagare det var för att hålla igång konversationen.

Sådana detaljer höll inte han koll på. Jag kollade istället på turneringsskärmen. Jag fattade inte. Det stod 72 deltagare. Det måste vara fel. Det borde vara flera hundra.

Jag pekade på skärmen och sa.

-      Det måste vara något fel. Det står att det bara är sjuttiotvå deltagare.

-      Nä, det är nog rätt.

-      Det kan aldrig stämma. Det borde vara flera hundra.

-      Nä, det är tusendollars buyin idag.

Det blev syntax error i knoppen min. Det tog flera sekunder för min hjärna att bearbeta all information korrekt.

Till slut stod slutsatsen klar.

Idioten hade tagit 1 060 dollar av sin rulle på cirka 2 000 dollar och köpt in sig i en turnering.

Jag bara tittade på honom.

Han bara tittade tillbaka.

Jag fortsatte att titta på honom.

Han fortsatte att titta tillbaka på mig.

-      Herregud, sa jag till sist.

Mitt pokerface var nog intet existerande. Försök komma i pengarna sa jag uppgivet.

Han tittade på mig som om jag var en idiot. Det är inte så han spelar turneringar.

Och det visste jag.

Han gick glad i hågen till sitt turneringsbord igen.

Det bara snurrade i huvudet. Var det här tacken? Jag försökte spela poker men jag visste att det inte skulle gå. Jag vände mig om flera gånger för att titta på hans blankpolerade skalle ett par bord bort.

Ett baseballträ skulle sitta perfekt där tänkte jag medan jag samlade ihop mina marker för att ge upp för dagen.

Efter att ha cashat ut så gick jag förbi bakom Fredrik Nygård igen. Han var inne och rotade i en pott som vanligt.

Spelsjuk är bara förnamnet.

Hjärndöd är efternamnet.