Martin Jacobson är världsmästare i poker

Martin Jacobson

Mina vänner, fans och hatare - Sverige har en världsmästare i poker.

Efter en kanonstart så låg Martin Jacobson i den absoluta toppen efter dag 1. Där låg han sedan dag ut och dag in med vad som måste ha varit ett sällsynt stabilt spel.

På finalbordet var han tvungen att visa upp ett perfekt shortstackspel för att överleva. Inga problem. Martin har visat upp att han besitter alla typer av kunskaper och egenskaper för att vara bäst i världen på turneringspoker. Och när han fick marker så gjorde han processen kort med de sista små hindren.

Det är vad som krävs för att överleva 6 682 motståndare.

Nästa fråga är vad den här karriären ska sluta för grabben från Lidingö? Han är bara 27 år gammal.

Om någon från framtiden hade besökt mig när jag var 27 år gammal, och satt på cafeterian vid pokerrummet på Binion´s och käkade en cheeseburgare med skimmed milk till, och berättat om en kommande svensk världsmästare i poker så hade jag nickat. Om han sagt att det var en vältränad kille från en överklassort i Stockholm så hade jag sagt ”japp”. Om han sagt att alla var överens om att han var bästa spelaren vid finalbordet så hade jag sagt ”såklart”.

Om han sedan sagt att det skedd år 2014 så hade jag undrat varför det tagit en sådan tid för mig.

Det var 1998. Då avgjordes WSOP i maj. Martin Jacobson fyller år den 30 juni och var bara tio år gammal då.

Min dröm var att bli världsmästare i poker. Jag undrar vad Martin drömde om då? En 12 meter lång bilbana? En kortlek i plast så att korten gav ännu tuffare ljud mot ekrarna när man tejpade de på cykeln? Eller kanske hår på kuken?

Om man ska snacka om hår på bröstet så är Martin Jacobson från och med idag en 500 kilos silverback gorilla och kungen i pokerdjungeln. Men den tyngsta bankrullen och den tyngsta titeln i bagaget kommer snörgärsarna vika ned sig som vass i vinden när han vaggar in i turneringslokalen.

Min passion dog och drömmen med den. Det var Martins passion som tog honom hela vägen. Det är vad som krävs om du har samma dröm som Martin och jag hade. Bara så att du vet.

Det är vad som ger bränslet till allt blod, svett och tårar som är det hundraprocentiga priset du måste betala.

Två hinder kvar fanns det inför nattens spel. Martin Jacobson tog kommandot direkt och trebetade chipledaren van Hoof i första handen.

Efter nästan femtio händer på tre gubs så slog Jacobson ut van Hoof som började med att höja från knappen. Jacobson trebetade. Van Hoof gick allin med A5 och fick syn av Jacobson med AT. Potten var på 48,4 miljoner.

Det var dags för headsupp mot norbaggen. Martin Jacobson hade 142 miljoner och Felix Stephensen 58,5 miljoner, med mörkarna 800 000 – 1 600 000.

Det var lugnt och fint spel mellan två duktiga spelare som försökte fånga varandra. Men Jacobson verkade ha bättre form för dagen och efter runt trettio händer hade han malt ner baggen till hälften.

På finalbordets 328:e hand var det dag för ett stycke svensk pokerhistoria. Jacobsons hjärta dunkade nog lite extra när han hittade par i tior. Med baggen nere på 18 bb så handlade det bara om att försöka få in allt preflop.

Stephensen höjde från knappen och Jacobson valde att gå allin. Stephensen hade ingenstans att ta vägen med A9 i hjärter och det var dags.

För. En. Flipp.

För. Hela. Kungariket.

Med sjuttioprocents vinstchans. Och även vid torsk så skulle han ha mer än dubbelt så mycket som baggen.

En tia för triss på floppen och det var i princip över. Ingen backdoor hjärter, bara runner runner ess ess eller runner runner nio nio emot.

Men det var nog spännande ändå för Jacobson, trots att han alltid ser ut som en fryst filbunke på utsidan.

Sedan var det över. Festen de svenska snorgärsarna har i Vegas har nog inte slutat än.

När Jacobson vaknar upp om någon vecka börjar nästa utmaning. Att hålla i stålarna. Statistiskt sett ser det inte bra ut, men det ska nog gå bra, om han spelar det lika coolt som poker. Och att behålla hungern för poker. Statistiskt sett ser det inte bra ut, men det ska nog gå bra. Jacobsons autopilot slår de flesta i världen.

Att inte låta vinsten stiga åt huvudet är det klassiska rådet. Men det är inte det som är problemet. Särskilt inte i Martins fall. Det stora problemet är hur alla andra börjar behandla honom annorlunda, och deras hemliga agendor.

På hösten 1992 var Martin sex år gammal. Om han bodde i Sticklinge så gick han nog i Sticklinge skolan då jag var lärarvikare där. Tänk om jag hade kunnat se in i framtiden. Då hade jag nog kunnat köpa 50 procent av honom i WSOP 2014 för en havreboll.

Drömma går ju. Drömmar är vad som håller oss levande. Ett livselixir som ger energi och välbefinnande.

De flesta drömmar snubblar på vägen och når aldrig fram. Det är som det där, och kanske gör det inte så mycket?

Jag vet att du, precis som varenda pokerspelare i hela världen drömt, om att bli världsmästare i poker. Nu har vi en svensk världsmästare och drömmen blev lite mer påtaglig. Nu kan vi leva våra drömmar genom Martin.

Min dröm var att bli världsmästare i poker. Självfallet som första svensk. Och såklart med bravur. Precis som Martin.

Visst gör det ont när knoppar brister. Men det är vägen som är mödan värd.

Eller? Du kan fråga Martin. För hans dröm blev verklighet.

Det är inte mer än rätt. För hans dröm var mest verklig.

Håll i nu Martin. Och njut. Det är du värd!