Månen..

Skriven av: Dilba Demirbag
29 November 2012
Publicerad i: Dilbas Pokerblogg
manen

När Astrid var tre år så frågade jag henne vad hon önskade sig i julklapp.
Det var solklart. Hon visste precis vad hon ville ha. Månen.
Ingen jättedocka. Ingen ny fin klänning. Inte godis. Inte glass. Ingen vovve.

Nej något så självklart, litet som månen. Inslagen då gissar jag.
Ja vad svarar man då? Det går inte älskling?
Det är inget man vill ta ifrån henne. Hon älskade verkligen månen.

Nu för tiden så kommer det mer verklighetsförankrade svar.
Men hon säger lite tokiga saker fortfarande. Och jag känner igen mig själv från när jag var liten.
Jag levde i en dröms värld hela tiden. Blev kallad naiv av min krassa storasyster.
Det har hon sagt hundra gånger att hon ångrade. Men hon var barn hon också och hennes ambitioner var helt andra.
Hon ville förstå världen som den var inte som hon ville ha den. Sån var jag. Är ganska ofta sån fortfarande i grunden.

Hoppet är det sista som lämnar en säger dom och jag får en chans någonsin så tar jag ner månen åt min docka.
Tills dess så låter jag henne drömma sig bort med dom där stora stjärnögonen.

hugs

dilba

Vänligen fyll i all information som efterfrågas!

Det blev fel när kommentaren skulle sparas!

Du måste vänta i tre minuter innan du kan kommentera igen

Kommentar tillagd. Tack!

Inga kommentarer