Sett till hela pokerns historia är kanske Limit Seven-Card Stud (sjukorts stötpoker) den variant som spelats allra mest.
Innan Texas Hold’em tog över pokervärlden var Stud det stora spelet i Amerika. Numera är denna klassiker en raritet som mest spelas av gamla stötar.
Ett av målen med denna artikel är att locka nya spelare till Seven-Card Stud. Det fanns en anledning till att det var ett populärt spel i många årtionden. Det är ett fantastiskt spel som det är värt att lära sig mer om, och det kan dessutom vara skönt att få en liten paus från tvåkortsgrinden.
Tanken är att artikeln ska hjälpa nybörjare att spela solid, tightaggressiv Limit Seven-Card Stud och således förbättra sina resultat. Den förespråkar en balans mellan bluffar/semibluffar och ett mestadels solitt spel och fokuserar på tredjegatan eftersom denna satsningsrunda är den viktigaste.
Spelar man korrekt på tredjegatan kommer man att få färre svåra beslut att fatta i kommande satsningsrundor, eftersom detta spel snabbt blir väldigt komplext.
Limit Seven-Card Stud är ett spel som kräver ett stort strategiskt kunnande. Man måste vara skicklig och disciplinerad och kunna balansera flera olika koncept samtidigt. Det är svårare att analysera än Texas Hold’em eftersom det innehåller en extra satsningsrunda.
Som i alla former av poker finns det undantag som bekräftar reglerna, och de koncept vi tar upp i denna artikel ska enbart ses som grundläggande riktlinjer.
För att bli en verkligt framgångsrik spelare måste man kunna göra avsteg och använda sitt omdöme för att avgöra vilket som är det bästa möjliga spelet i en given situation. Det är i princip omöjligt att ge tydliga råd som passar i alla situationer.
Det bästa generella rådet är ett flimcitat som många nog känner igen:
"You only play premium hands. You only start with jacks or better split, nines or better wired, three high cards to a flush. If it's good enough to call, you got to be in there raising, all right?" - Mike McD i klassikern Rounders.Disciplin är en av nyckelfaktorerna
Nycklar för att bli en framgångsrik Seven-Card Stud-spelare
•Strikt starthandsurval
•Disciplin (förmågan att vänta på en bra hand och inte jaga med händer som är näst bäst)
•Förmåga att läsa motståndare
•Förmåga att komma ihåg motståndarnas synliga kort (uppkort)
En jämförelse: Seven-Card Stud vs. Texas Hold’em
Här kommer en lista med skillnader mellan spelen. Vissa av dem är väldigt uppenbara:
1. Det finns inga gemensamma kort.
2. Ante och bring-in-satsning används istället för mörkar.
3. Det är fem satsningsrundor, jämfört med fyra i Hold’em.
4. Spelaren med den starkaste synliga handen agerar först i varje satsningsrunda, med undantag för den första (tredjegatan) där spelaren med det lägsta synliga kortet börjar.
5. Du måste lägga uppkort som kastas på minnet.
6. Högsta antalet spelare är åtta.
7. Det finns ingen positionsfördel innan korten delats ut. Kort avgör vem som agerar först (och sist) i i de olika satsningsrundorna.
8. Det finns ingen dealerknapp. Dealern börjar alltid med att ge kort till spelaren som sitter närmast till vänster om hen.
Struktur och ante
- All spelare får två dolda kort (hålkort) och ett öppet kort (uppkort). Korten delas ut ett i taget.
- Spelaren med det lägsta kortet gör bring-in-satsningen.
- Satsandet fortsätter medsols med spelaren till vänster om spelaren som lagt bring-in.
- Ett fjärde kort delas ut öppet. Spelaren med bäst uppkort agerar först och därefter fortsätter satsandet medsols.
- Ett femte kort delas ut öppet. Spelaren med bäst uppkort agerar först och därefter fortsätter satsandet medsols.
- Ett sjätte kort delas ut öppet. Spelaren med bäst uppkort agerar först och därefter fortsätter satsandet medsols.
- Ett sjätte kort delas ut dolt. Spelaren med bäst uppkort agerar först och därefter fortsätter satsandet medsols.
- Alla kvarvarande spelare skapar bästa möjliga femkortspokerhand.
Nedanstående tabell visar den vanligaste satsningsstrukturen i Seven-Card Stud.
Viktiga tips för Limit Seven-Card Stud:
1. Ha ett strikt starthandsurval. Inget är viktigare än att veta vilka händer man ska spela i vilka lägen.
2. Spela spelarna. Gör en bedömning av motståndet så snabbt som möjligt: vem spelar svaga händer, vem satsar med drag, vem synar med svaga händer och dåliga drag, vem kan man bluffa bort, vem bluffar mycket, och så vidare.
3. Höj eller lägg dig. Undvik att syna om du inte har en mycket bra anledning att göra det (som att gillra en fälla för en motspelare).
4. Kom ihåg uppkorten. Titta på alla motståndares uppkort och lägg dem på minnet. Det är mycket viktigt att veta om händerna är ”levande” (inga eller få nyckelkort för att förbättra din hand har synts på bordet) eller inte. Det enda sättet att bli bra på detta är att träna. Ju fler händer man spelar, desto bättre blir man.
5. Höj med starka drag. Att satsa med drag är faktiskt mer värdefullt i Stud än i Hold’em, beronde på vilken del av draget som syns och vilken som är dold. Man vill då att så mycket av draget som möjligt ska vara synligt. Om du sitter med ett färgdrag på sjättegatan och två av dina färgkort är dolda är chansen mindre att motspelarna lägger sig än om alla färgkorten är synliga.
Ett bra sätt att öka sin vinst i Seven-Card Stud är att stjäla antarna. I ett normalt spel går man generellt sett med vinst om man lyckas med 40 procent av antestölderna.
Man måste dock inte lyckas så ofta eftersom man ibland kommer att vinna potten även när någon synar på tredjegatan.
Ett exempel på detta är när man får ett skrämsel kort (vanligen ett ess eller en kung, eller ett kort som kanske inte hjälper dig men som fungerar tillsammans med dina uppkort och får det att se ut som att du kan ha en färg eller en stege) på fjärdegatan. När det händer kan du vinna potten genom att satsa och representera en stark hand.
Många gånger kommer din motspelare att lägga ett litet par på fjärdegatan om du har varit aggressiv och om du har högre uppkort än hens par.
En annan anledning till att stjäla antarna är att det gör dig mer svårläst. Om man bara höjer med starka händer blir det svårare att få action och maximera vinsten.
Det är viktigt att du tar med motståndarnas uppkort när du försöker stjäla antarna. Generellt sett är det bra stöldläge när man har det högsta eller det näst högsta uppkortet.
Ett bra läge att stjäla är när man har det nästa högsta uppkortet och spelaren med det högsta inte har agerat än. Detta ger illusionen av att man har en stark hand då man höjer mot ett högre kort.
När man försöker sig på detta move måste man alltid tänka på vilken typ av spelare som sitter med det högsta uppkortet. Om det är en bra, aggressiv spelare bör man stjäla mer sparsamt.
Ibland kan man försöka sig på en ”kontrastöld” om man misstänker att en annan spelare försöker stjäla antarna. Ett bra läge för detta är när man har ett högre uppkort än motståndaren och handen har någon form av extra värde, som tre kort till stege eller färg.
Eftersom man ändå hade tänkt syna kan man lika gärna försöka sig på en kontrahöjning, om det är sannolikt att motspelaren försöker stjäla.
Om man spelar i ett tight spel kan man stjäla från “tidig position” med ett ess eller en kung som uppkort. Är spelet löst är det vanligen ett misstag att göra det eftersom chansen att stöldförsöket ska lyckas är betydligt mindre.
Generellt sett bör man inte försöka stjäla när någon annan har ett uppkort i samma valör som ditt. Motspelarna kommer att inse att det är mindre troligt att du faktiskt har den hand du försöker representera samt att chansen att du kommer förbättra handen är liten.
Det viktigaste beslutet i seven-card stud (sjukorts stötpoker) fattas på tredje gatan. Det är där du bestämmer om du ska spela handen eller inte.Amerikanen Eric Brooks blev världsmästare i seven-card-stud vid WSOP 2008.
(Vill du spela Seven-card Stud på pokersidor online? PokerStars är i dagsläget den enda sajten som erbjuder det.)
Många faktorer måste tas med i beräkningen när du fattar beslutet. Till exempel: vissa händer klarar sig bra i potter med många spelare medan andra är bättre mot få motståndare. Händer med bra drag gör sig bäst mot flera spelare: tre kort i samma färg, tre kort i sekvens och, idealt, kombinationer av båda. Höga par, å andra sidan, fungerar bäst i potter med få motspelare.
En av de viktigaste förmågorna i seven card stud är att vara selektiv med vilka händer man spelar. Problemet med att spela för många händer är att den inneboende svagheten i starthänderna orsakar problem på senare gator.
Du kan hamna i situationer där du drar med en hand som du i själva verket aldrig skulle ha spelat. Ett exempel på en svag draghand i stötpoker kan vara en medioker trekortsstege (6-5)-4 eller en låg trefärg (9♣ 5♣)-3♣ då två eller fler motståndare visar klöverkort.
Som nybörjare kommer du att hamna i problem om du jagar dessa typer av drag och kommer att betala klart mycket mer de gånger du missar än det du vinner då du lyckas träffa rätt kort och vinner. Misstagen blir kostsamma i det långa loppet.
Det finns flera saker du skall ta med i beräkningen då du bestämmer vilka händer du ska spela.
- Vilka kort ligger ute?
- Hur många spelare är i potten då det är din tur att agera?
- Är spelet tajt eller löst?
- Hur många spelare sitter vid bordet?
- Har potten blivit höjd? Om så, av vem från vilken position?
- Vad är din position till den som höjt?
De viktigaste faktorerna att alltid fundera på är vilka kort som är ute och hur många som är med i potten. Beroende på hur de faktorerna samspelar kan det till och med vara korrekt att slänga bort bäst hand på tredje gatan.
Ett exempel: Du har J-J i en pott tre motståndare. De två kvarvarande knektarna och en sjua är ute. Du ska nu lägga dig trots att ingen representerar ett högre par eller har ett högre "upp-kort". Chansen att du har bäst hand då alla fått sina sju kort är så pass liten att du varken ska syna eller höja.
Du kan bara spela handen om du har chans att stjäla potten eller om du är uppe mot många spelare och korten är levande.
Kom ihåg: Det är nödvändigt att du kommer ihåg vilka kort som är ute på tredje gatan, men stanna inte där. Det är lika viktigt att du lägger alla kort som vänds upp på senare gator på minnet.
