För bara några år sedan kännetecknades Las Vegas stadskärna, eller ”downtown”, som amerikanarna väljer att kalla det, mest av droger, kriminalitet och prostitution.
Plötsligt fick entreprenören Tony Hsieh en idé om att omvandla området till något helt annat. Planen var att göra området attraktivt för företagare, något i stil med Silicon Valley. Det som började hända såg lovande ut men det fanns en del mörka sidor också.
Den bakomliggande idén
När Nevada legaliserade gambling 1931 blev Las Vegas landets spelmetropol, mest känd för sina spelaktiviteter och casinohus. Idén med att ge Las Vegas en ekonomisk skjuts sträcker sig tillbaka till 80-talet, men det pågick fram till 2009 innan man nådde de allra första stegen.
På 90-talet gick den dåvarande borgmästaren Oscar Goodman ut med en plan som skulle förändra stadens centrala delar. Den skulle gynna livskvalitén bland stadens invånare och bidra till en bättre look. Långa och trefiliga vägar var några av utmaningarna som skulle ge Vegas ett nytt utseende.
Kommunen brottades då med 45 bostadsprojekt, men det var bara 10 av dessa som var klara. Projekten blev försenade och det berodde främst på det nya stadsprojektet.
Stadsprojektet, vars fokus låg på dess stadskärna, skulle bli något helt nytt, inte minst stort i Las Vegas historia. De första företagen började etablera sig, riskkapitalister och investerare knackade dörr och inom kort steg investeringarna upp till 350 miljoner dollar. Visionen var tydlig – man skulle jobba med en av landets mest ambitiösa byggprojekt.
Mannen bakom det hela var Tony Hsieh, VD för ”Zappos”. Han brukade inte synas bland pokerborden men tycker definitivt om gambling.
Hsieh föddes 1973 och är en före detta Harvard-student. Han sålde sitt första företag ”Link Exchange” till Microsoft för 265 miljoner dollar. Köpet ägde rum 1998 och elva år senare var det dags att sälja hans andra företag ”Zappos”. Det sistnämnda företaget såldes för 1,2 miljarder dollar till Amazon.
Därefter drog byggprojektet i Las Vegas igång. Kostnaderna uppgick till 200 miljoner dollar. Resten av pengarna skulle gå till mindre företag, nystartade verksamheter och utbildning. Utöver kontoren byggdes även sjukhus, skolor, restauranger samt en del fonder. Stadskärnan skulle bli en stad i en stad.
Gatorna fylldes med nya barer och restauranger. Vissa introducerade också en del nya matkoncept, som veganska pizzor och hemmagjorda korvar.
I takt med gatornas utfyllnad såg man även expansionen i andra branscher. Några av dessa var motell och fristående bokhandlare.
De nya lägenhetskomplexen drog till sig nya hyresgäster och köpare. Där fanns det också gigantiska lekparker för barnfamiljer.
Företagande och entreprenörer fanns på varje gatuhörn, det gör de fortfarande.
Precis i startskedet av 2015 gick ”The Mill” ut för att belöna en mobilapp och en automatisk rengöringsmaskin för bassänger. Om du inte känner till ”The Mill” så kan vi berätta att det är Las Vegas egen idéorganisation som investerar 5 000 dollar i månaden på nya idéer, produkter och företag. Antalet nyregistrerade företag ökade kraftigt. Det fanns hela 150 nyregistrerade bolag.
Ett alternativ till Silicon Valley?
Om du tänker på moderna amerikanska kontorshotell så tänker du troligtvis på Silicon Valley, New York eller kanske San Francisco. Men inte Las Vegas?
Stadsprojektet i Las Vegas tros kunna ändra den här svagheten till en styrka. Till skillnad från de andra platserna finns det ingenting som heter inkomstskatt i Nevada. Man kan se det som Monaco men på amerikansk mark. Att leva i Las Vegas är dock betydligt billigare än i Monaco.
När det började hända saker under 2012 kallades Las Vegas för en ”vacker och ren region” för företagare som funderade på nyetableringar. Det är dessutom enklare att starta företag när du inte är omringad av jättar som Google, Microsoft eller Facebook.
De som hade barn behövde inte oroa sig. Det fanns gott om lekparker och barnvänliga platser. Platser såväl som sociala knytpunkter byggdes även upp för entreprenörer och företagare. Tanken med dessa var att alla skulle få möjlighet att lära känna varandra. Här kunde både chefer, direktörer och övrig personal träffas för att ha roligt och umgås efter jobbet.
Tidningen Las Vegas Sun skrev: ”Hsieh har etablerat sitt rike genom ett enda uppdrag: att skapa en stark gemenskap i en exklusiv miljö. Det har han gjort genom en kultur som kännetecknas av och som utstrålar glädje.
Såhär har Hsiehs femårsplan sett för de fem kommande åren, med start från 2012.
2012) Fylla ut mark, utveckla infrastruktur, näringsliv och investeringar.
2013) Fonder och experiment i bl.a. investeringar och olika affärsområden. Syftet är att identifiera potentiella branscher som kan bli lönsamma i längden.
2014) Renodla och optimera potentiella branscher. De som anses vara lyckade ska användas i PR-syfte för att locka ytterligare investerare och resurser.
2015) Fortsätta med affärsutveckling och expansion.
2016) Det här året förväntar man sig se en ekonomisk positiv trend.
Utvecklingen gick i rätt riktning och det fanns också en del turister. Till och med president Obama kom för att se hur det såg ut. Under hans vistelse i Las Vegas passade han på att hålla ett mindre tal.
– Sen har vi Jen McCabe, som håller på att öppna upp ett mindre företagscenter, ”Factorli”. Tanken är att etablera småfabriker. Dessa kommer inte vara större än en vanlig fotobutik, och de kommer inte trycka några broschyrer. Tvärtom kommer de trycka material till ett flertal amerikanska produkter, sa president Barack Obama under sin vistelse.
Factorli
Företaget som Obama pratade om var ett nyetablerat bolag inom hårdvaruproduktion. Delägaren Jen McCabe har arbetat på Silicon Valley innan hon kom till Las Vegas. Och innan det arbetade hon med ytterligare två bolagsetableringar.
Hon brukade jämföra stadsprojektet med att plugga på universitet; att ha alla dörrar öppna och samtidigt få råd och feedback från kollegor. Men saker kom att förändras. Det är väl resultatet man brukar se om man ler för mycket.
I maj 2014 meddelande downtown-projektet att ytterligare investeringar skulle ske. Den här gången ville man lägga 10 miljoner dollar på nyetableringar i Las Vegas, men efter tre månader blev det tyst.
Tre projektledare dog inom 16 månader. Det är officiellt bekräftat att samtliga ska ha begått självmord.
48-årige Jody Sherman sköt sig själv i januari 2013. Detta ska ha skett i hans egen bil. Sherman hade ett nyetablerat företag bakom sig som det inte gick bra för.
Ett år senare kom rapporter om ytterligare ett självmord där ännu en projektledare var iblandad. Den här gången var det den 24-årige Ovik Banerjee som hade hoppat från en lägenhetsbalkong.
Den tredje projektledaren som kom på tal var Matt Berman – en 50-årig bolagsdirektör och ägare av frisörsalongkedjan ”Bolt Barbers”. Han hade hängt sig själv i sin lägenhet någon gång i maj 2014.
Projektet blev snabbt lidande och hamnade i en negativ spiral. Syftet med det hela var, för att citera en mening ur Tony Hsiehs bok, att ”skapa glädje”. Det var också den pusselbiten som saknades.
Carolyn Goodman, Las Vegas nuvarande borgmästare, har pekat på samma problem.
– Det finns en sak som saknas och det är glädjen, sa hon i en intervju.
Hsieh trodde att han hade hittat en lösning på problemet. Han ville anställa karriärcoacher, men även den idén föll. De som arbetade i Las Vegas kände sig vilsna. Många hade lämnat sina familjer och sina tidigare liv bakom sig. De kände att de saknade något som varken företagsfester eller livet i Las Vegas kunde erbjuda.
Rykten spreds snabbt om att det inte fanns någon ekonomi för att finansiera det nya projektet. De mindre företagen blev lidande och vissa fick till och med slå igen.
Under hösten 2014 sa Tony Hsieh att han ville förflytta 30 procent av sin personal till downtown-projektet. Vid samma tillfälle berättade han också att han aldrig ansett sig själv vara en projektledare. Planen var dock att tillsätta någon längre framåt.
Självmordsincidenterna verkade inte skaka honom. I ett uttalande sa han att ”självmord inträffar överallt” och att man kan se det i statistiken. Den är kanske inte relevant för en stad som Las Vegas. Här är det ytterst få som begår självmord, men det har definitivt haft en påverkan över projektet. Kort efter Banerjees död valde flera entreprenörer att hoppa av tåget.
– Hsieh har på flera olika sätt försökt göra om Las Vegas stadskärna till något i stil med Silicon Valley. Han sätter dock kärran framför hästen, skriver Derick Harris, en dag efter Hsiehs uttalande.
Showen måste fortsätta
Men trots omständigheterna verkar projektet rulla på som om ingenting har hänt. Förra månaden inledde man ett samarbete med gastronomi- och eventspecialisten Corner Bar Management. Tanken är att ta över Bunkhouse Saloon, en ikonisk klubb som etablerades 1953 – mest känd för livemusik och sitt ölsortiment.
Hsieh tog åt sig kritiken och anställde en ny direktör till det nyetablerade bolaget ”DTP Ventures”, vars syfte är att utveckla stadskärnan.
Den nya direktören är Mark Rowland, som också råkar vara en av Hsiehs närmsta vänner. På sin hemsida skriver han om sina mål med livet. En av dessa är att ”vara glad”.
Vi kan enkelt konstatera att utvecklingen av stadskärnan inte är döende, men det behövs förändringar då majoriteten hellre träffas och umgås mer än vad de arbetar.
– Idén går ut på att göra det mer strukturerat. I projektets tidigare dagar var det utspritt. Vissa arbetade och några gjorde annat. Det fanns mycket energi men för lite fokus. Nu ska vi se till att styra upp allt, säger Mark Rowland.
Tillsammans med projektet i Las Vegas håller Tony Hsieh på med li
