Ingen flygtur med American Airlines

American

Ibland kan jag inte sova på nätterna. Som igår natt då jag somnade klockan 06.30. Sömn är det viktigaste som finns för att kunna prestera bra poker. Det var alltså inte med höga förhoppningar jag spelade dag 2 igår.

Att jag sedan varit både kortkall och floppkall hela veckan var ett faktum som inte ökade förväntningarna.

Men det var en frirulle för mig då jag var allin dag 1 med Q,8 mot 9,9 och första kortet var en nia. Det är inte ofta jag har tur så jag ville inte pissa bort mina marker efter det och därmed ha slösat bort min lilla tur helt i onödan.

I de stora turneringarna jag vunnit så har det ofta varit en hand tidigt i turneringen som fått mig att skärpa till mig. Mest har det varit för att jag lackat till på mig själv för att jag spelat en hand dåligt, men några gånger för att jag haft tur.

Vad är tur egentligen? Jag var både kortkall och floppkall igår med, men mina motståndare hade samma problem. En sådan tur är ännu bättre för du riskerar inte att åka ut. När du aldrig har något är du sällan pottbunden så att säga. Och när motståndarna inte har något finns det många kakor att mumsa i sig.

Jag hade en liten stack att börja dagen med. Den bästa handen de första nittio minuterna var A,7 i klöver i mellanposition som jag tappade 25 procent av stacken med när jag blev checkraisade på min c-bet på brädan T,6,2 regnbåge. Jag funderade på att ställa men det var nog tur att jag inte gjorde det då bb visade upp en tia.

Jag var tvungen att vara helt fokuserad på att hitta lägen där jag kunde bluffa. Flera gånger var jag endast ett ”call” från fi från att åka ut. Men jag klarade mig och fick ihop lite mera spelrum.

Utg gjorde en miniraise och en tysk synade i sen position med T,T. Jag fick en billig flop med A,5 från bb. Den kom 8,5,5. Det blev rundcheckat på floppen och sedan stoppade vi in allt på turn.

Det var enda gången på hela dagen som jag riskerade att åka ut. Annars pillade jag loss små potter och byggde min stack sakta och säkert.

Nåja, så säkert är det sällan i poker. Det var ett par gånger som jag tryckte från bb på små snorgärsar som hade oförskämdheten att höja min bb. Min knekt-fyra i spader var förmodligen bästa handen i ett av fallen.

Men annars var det precis som i instruktionsboken. Jag undvek skit som Q,J och K,T för att inte hamna i svårigheter och för att bibehålla en tight image. Och jag trebetade precis varenda gång jag trodde att någon var svag.

Det var rätt precis varenda gång.

Det känns som att pokerformen så sakteliga börjar komma. Lite bättre kort än i förrgår, lite bättre floppar än i förrgår, och klart bättre feeling.

Om jag tar ett steg framåt på alla tre fronter idag kan jag nå finalbordet.

Vi är 42 spelare kvar, snittet är 78 K, och jag har 84 K. Mörkarna börjar på 1200-2400 och ante 300. Det känns som om det kommer att smälla friskt första timmen och det vore skönt att smyga in spikarna för första gången i turneringen.

http://www.thegrandlive.com/day-3-seat-draw-3/

I lilla mörken flippade dealern upp mitt första kort för att knappen eventuellt sett det, något han inte gjort. Klöver dam hade jag gärna tagit, särskilt som att mitt andra kort var spader ess.

Jag fick ett nytt kort och kämpade stenhårt med smyget. Kom igen då´rå tänkte jag, en gång i livet.

Och den kom. Sällan har klöver ess varit så vacker. Det var dags för snorgärsarna att borda American Airlines.

Utg la sig, nästan man la sig. Då sa knappen att han bara hade ett kort.

Alla andra spanska dealers i hela världen hade gett honom ett kort till utan att tänka, men just denna kom på att jag fått hans kort och att jag skulle få nästa kort i leken.

Marvelous, som vi alltid använde ironiskt på the Vic i London.

Om bara en spelare till hade lagt sig så hade det varit tre spelade som agerat och då tror jag inte att dealern hade kunnat deklarera ”misdeal” som han gjorde nu.

Kanske hade han försökt men jag hade också försökt genom att kalla på floor.

Istället får jag idag hoppas på turneringens första resa i Första Klass med American Airlines.

Den som väntar på något gott väntar sällan för länge. Utom just i turneringspoker.

Men om.

Då ska jag bjuda snorgärsarna på en riktig flygtur.