Ikväll skäms jag för att vara en Cash Games-spelare

Share:
27 oktober 2010, Skriven av: PokerListings.se
Publicerad i: Dilbas Pokerblogg
Ikväll skäms jag för att vara en Cash Games-spelare
I kväll såg jag något nytt. Jag satt bredvid en väldigt trevlig spelare. Jag har spelat mot honom många gånger förut. Han pratade om Black Jack. Och han berättade öppet och om sitt spelmissbruk, han sa att det är det spelet som ger mest kickar och jag var helt oförstående.

Jag fattar ju inte hur man kan tycka att det där är kul. Han berättade att han hade förlorat oerhört stora pengar där nere (på plan ett) och på Black Jack.

Och jag har sett det själv, hur dom står där, ångesten. Jag mår alltid dåligt när jag ser det. Han bekräftade precis det som jag har tänkt. Plan ett på Casinot är ett "dårhus där det borde vara ett sjukhus". Så har jag alltid tyckt.

Jag frågade honom hur man kunde tycka att det var kul och han svarade "Dilba du är ingen gambler". Vadå, svarade jag, jag spelar ju poker. Nej men du spelar inte som en gambler sa han och jag fattade inte vad han menade tills han beskrev desperationsspelandets fula ansikte.

Men innan vi kom dit hade jag suttit och fört kritiska resonemang om hur vissa kunde syna med det ena än det andra. Hur trodde dom att dom skulle kunna vinna med botten par all in. Händer som jag inte var deltagande i men som gjorde mig som pokerspelare helt förbluffad.

Varför spelar dom så? Jag har alltid stått häpen inför denna extrema okunnighet i så basala kunskaper i Texas. I min värld handlar det om att ta rätt beslut, jag tävlar med mig själv. Tar jag rätt beslut, så har jag inga problem med att leva med det som händer efteråt. Vad som än händer sen.

Och därför så har jag blivit irriterad, varför gör dom så? Förstår dom att chansen att vinna är näst intill obefintlig ibland? Som till exempel, varför limp-synar man ett raise på 600 kr med 52 off? Jag ser den här typen av spel allt för ofta nu.

Jag har utgått ifrån att dom flesta också tävlar för att vinna genom att spela bra. Efter mitt samtal med honom, känner jag mig dum och egoistisk. Han satte fingret på det och plötsligt så såg jag allt helt annorlunda.

Nu vet jag. Det kallas desperation som kommer av spelmissbruk. Jag har hört fler och fler öppet berätta att dom är spelmissbrukare. Vänner som skojar och hånar sina egna spelvanor. Deras pokerhjärnor tar ett beslut men desperationen något annat.

Och desperationen vinner på tok för ofta. Men jag har inte förstått att det är så utbrett. Att så många mår dåligt på Casino Cosmpol i Stockholm. Jag har till och med undrat vart folk får pengarna ifrån. Hur kan dom ha råd att spela så illa? Dom kan ju omöjligt vinna på det sättet har jag resonerat med mig själv och med vänner.

Vi har hånat vad vi kallar "fisken". Tjänar folk så bra? Själv har jag loss-limit och tycker att ett buy in på en turnering på 20 000 kr är jättemycket pengar för mig som småbarnsmamma. Och då spelar jag dessutom ofta.

Jag har till och med pratat med personalen både om det uppenbara spelmissbruk som pågår på plan ett (där alla casinospelen finns), och när jag tycker att det har varit uppenbart på borden, eller när någon har berättat något för mig som gjort mig illa till mods.

Hur länge har detta pågått i pokerrummet då? Om du frågar mig så kan jag säga att den här förändringen har skett fort. Det var inte så här för bara ett år sedan. Folk var mest upptagna med att göra bra spel, spela bra poker. Bli bättre, resonerade kring händer.

Vi pratade.. vi tävlade.. och det var tävlingen det handlade om. Inte som nu. Det är klart att det fortfarande finns, men CC 2020 domineras av spelmissbruk inte tävling. Av desperation, inte poker. Spelmissbruket dödar tävlingsformen Cash Games. Turneringar är annorlunda. Inte alls samma sak.

Jag förstod det idag på riktigt. Självfallet är alla vuxna och får ta sina egna beslut. Jag har inte och påstår inte att jag vill eller orkar leka Moder Theresa, ta hand om alla uppe på CC 2020. Jag är inte mer än människa jag heller. Men jag kan och vill inte blunda för det jag ser nu. Det är inte okej. Och jag har ett forum här att informera på.

Det är dags på allvar att Svenska Spel tar hand om eländet. Mycket mer av pengarna som kommer in där ska tillbaka till spelarna och vård för missbrukare. Eller så ska regler upp på något sätt för att förhindra detta.

Vinsterna för Svenska Spel är FÖR stora. Den typen av vinst kräver sitt ansvar. Och alla ska inte spela Cash Games. Nu förstår jag ju att dom flesta andra som spelar inte bryr sig och tänker mest på hur dom själva ska dra vinning av det, men kom igen grabbar.

Det finns ingen sport i att ta godis ifrån ett barn och det minsta man kan göra är att påvisa hur det ligger till om man har kunskapen och jag vet en sak.. Det är en sak att profitera på andras okunskap, en annan att profitera på någons misär. Det finns i alla fall i mina ögon ingen värdighet som pokerspelare att medvetet spela på det sättet. Det är som att ge sig på någon som är mindre.

Och därför! Svenska spel, visa att ni inte vill livnära er på andras misär!! Skärpning! För jag vill ha min sport kvar. Jag gillar poker som tankespel, det är en fin sport i grunden om den hanteras rätt. Och det gör den inte nu. Just ikväll skäms jag för att vara en Cash Games-spelare! :(

hugs

dilba

 

Share: