Dilbas Pokerblogg
När jag går in på min fb chat så kommer Göran upp bland dom jag har pratat med tidigare.
Fram tills igår så kom hans profilbild upp också. Otroligt jobbigt för oss som saknar honom sedan han gick bort i cancer.
Det känns som en bluff. Först blir man glad när man ser hans ansikte, sen jätteledsen när jag kommer ihåg att han inte kommer tillbaka.
Alltihop går på någon sekund, men känslan sitter i ett tag. Alla förändringar i den processen river upp nya sår.
Som nu, jag hade precis börjat vänja mig vid att se hans ansikte och då försvann det precis, vilket resulterar i nya jobbiga känslor.
Seriöst.
:(
hugs
dilba
Tack Roffe för dom fina orden. Du har också så rätt.. men det är jobbigt. Jag har alltid varit sämst i världen på avsked. Jag avskyr dom och föredrar hellre att låtsas att någon bara ska åka iväg till ett land långt borta men att vi kommer att ses igen. Och då blir det så kämpigt att få andra teser uppkastade i ansiktet när jag har en fungerande. Men jag glömmer aldrig dom personer som bor i mitt hjärta. har man en gång flyttat in där permanent så är det sen permanent också.
kram
dilba
Tillåt alltid dina känslor att komma upp till ytan Dilba. Förneka inte vad du känner eller hur du reagerar. Det är den bästa hyllningen du kan ge till en bortgången vän och det bästa beviset på att du själv är en genuin människa.
Glöm aldrig.