Galnare än Glimne

Dan Glimne

Fick ett mail från iTunes där de tackade mig för mig beställning för 470 dollar. Jag blev nästan lika tokig som Glimne när en bedragare öppnat ett Facebookkonto i hans namn.

Inte hade jag gjort någon beställning på iTunes, inte ville jag betala för det heller, och inte ville jag heller lägga ned en massa tid på att jaga hem mina stålar.

Det var bättre härom månaden när jag fick ett mejl från Skatteverket om att jag skulle få tillbaka 8673 kronor i skatteåterbäring. Jag fattade direkt att det var en bluff då jag inte varit skriven i Sverige på många år.

Konstigt det där att man bara vinner utgifter på nätet. Förutom några hundra miljoner lite då och då i Nigeria.

Annars har det varit en bra vecka för pokerspelare i Sverige och USA.

Sjuttiosex miljoner dollar har betalats tillbaka från Full Tillt till amerikanska spelare. Kan kanske bli ett bra WSOP i år? Det är tack vare PokerStars som återbetalningarna blivit ett faktum. De har gjort det för att tjäna pengar men likväl är de förtjänta av ett tack då resultatet är lysande.

Kammarrätten har i dagarna dömt att buyin ska vara avdragsgillt för pokerturneringar utanför Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet. Det är rätt och riktigt såklart och öppnar även upp för att kräva tillbaka pengar av Skatteverket. Kammarrätten är inte prejudicerande, men domen är ändå viktig som ett trendbrott och för att en dom i Kammarrätten fungerar som ett tungt argument i Länsrätten.

Det här borde vara någonting som Svenska Pokerförbundet jobbat mot. Det kanske inte är deras förtjänst men det var deras vilja. Om jag kan tacka PokerStars för resultat utan vilja så kan jag lika gärna tacka pokerförbundet för viljan när resultatet kom.

Tack Svepof.

Frågan är vem som orkar försöka få pengar tillbaka av Skatteverket. Det låter som omöjligt, om än bara av principiella skäl.

Det är nästan helt omöjligt att komma i kontakt med iTunes och det lär inte vara en tillfällighet. Men högst irriterade när de påstod att jag gjort en beställning på 470 dollar. När jag, under svår andningsnöd, klickat mig igenom tjugotvå sidor med meningslösa kategoriseringar och FAQ-återvändsgränder så lyckades jag äntligen få iväg ett mejl till dem. De lovade att svara inom 48 timmar och timmarna tog längre än Julafton 1982 när jag väntade på klappöppningen.

Till sist fick jag ett mejl om att jag skulle strunta i mejlet då det inte kom från dem utan någon nätbedragare. Jag kunde andas ut. Liksom Internet, då mina invasionsplaner lades ner med omedelbar verkan.