En importerad kinesisk skvallerkärring

Tom Hjelte
Tom Hjelte med sällskap.

Det sägs att ett folk har de politiker de förtjänar.

Kanske är det så.

Men förtjänar vi verkligen dessa journalister vi har i Sverige?

De är löjligt populistiska i sina åsikter och skjuter alla alltid från samma håll.

Den tredje statsmakten har för länge sedan svikit sina ideal och borde mangrant skämmas.

De är de mest skyldiga till fördummandet i Sverige.

I fria länder uppmanas och uppfostras folk i att tänka.

I Sverige var det alltid fel att tänka utanför boxen är jag växte upp, och att ifrågasätta var inte ens att tänka på.

Statens kaka är liten men säker. Skomakare bliv vid din läst. Lagom är bäst. Sverige är bäst, men säg det inte till de andra för de blir ledsna om vi skriver det på näsan på dem.

Tyvärr har det mynnat ut i ett land där folk har åsikter, men faktiskt ingen vet varför, och kan för sitt liv inte motivera det hela.

Det är en perfekt arena för ohederliga politiker och skamlösa journalister.

Problemet är bara att man bara får ha åsikter om man tycker ”rätt”. Och att det applåderas desto mer desto starkare åsikter man har.

Men om man ifrågasätter något från ”fel” håll så hamnar man oundvikligen och obönhörligen under belägring av åsiktsmaskinerna.

Drevet går allt som oftast. Och det är näst intill omöjligt att freda sig om man står i skottlinjen.

Det är därför ingen ställer sig där. Och det är därför det svenska debattklimatet förtvinat helt. Och helt kan bortses ifrån, vilket resten av världen gör.

Det går inte att ha kritiska åsikter om radikala feminister eller invandringspolitik utan att direkt bli stämplad och utdömd som mansgris respektive rasist.

Det är häpnadsveckande, men framförallt skrämmande.

Åsiktsmaskinerna tror att de är bra på att argumentera för att de aldrig fått mothugg.

Ett exempel på det är när Mona Sahlin tog ”debatten” med Jimmie Åkesson från Sverigedemokraterna.

Hon klev rakt in på en arena där Jimmie härjat och argumenterat i hela sitt liv. Det var stort självförtroende från en av Sveriges mest korkade politiker genom tiderna.

Särskilt med tanke på att hon aldrig tagit en debatt på det ämnesområdet i hela sitt liv. Därför att den debatten inte existerat i hennes värld.

Observera att jag inte tar ställning i sak överhuvudtaget.

Mona blev totalt slaktad i debatten. Totalt. Det var nog den värsta slakten jag sett en svensk politiker bli utsatt för i en debatt.

Men själv var hon själaglad i sin tro att ha vunnit debatten. Det är ett perfekt exempel på den intellektuella härdsmältan i Sverige idag.

Tyvärr kan jag inte bjuda på några länkar då de flesta verkar vara ”kidnappade” av sympatisörer med Sverigedemokraterna och därmed inte kan anses vara opartiska.

Det enda som lyckats komma från fel håll och vinna är Kjell Bergkvist när han kallade Tom Hjelte för ”importerad kinesisk skvallerkärring” och mer därtill.

http://www.youtube.com/watch?v=XoONj73MPIA

Kjell använde humor och vann slaget och kriget. Tom Hjelte var så krossad att hans karriär fick pyspunka och försvann.

Tom Hjelte hade rätt i sak. Kjell Bergkvist uttalade sig osakligt och nedsättande, och kom från fel håll. Hur kunde han vinna?

En anledning är att Tom Hjelte enligt branschkollegor var ett riktigt svin som byggt en karriär på exakt det elixir som Kjell serverande honom. Han fick noll stöd av sina yrkeskollegor. Något som är extremt ovanligt i det skrået, även utanför Sveriges gränser.

En annan anledning var att Hjelte var en journalist och Bergkvist en skådespelare. I Sverige är journalister, med rätta, illa omtyckta. Skådespelare är mycket omtyckta för att det ligger i människans natur.

Så den största anledningen till att Kjell vann var att han faktiskt kom från rätt håll och att Tom kom från fel håll.

Zlatan kommer från rätt håll från alla håll. Han kan säga precis vad han vill.

Och tydligen Kungen också, vilket förbryllar mig.