En annan taxichaufför i Vegas

taxi
Foto: Wikipedia

Är de flesta taxichaufförer grisar? Det kännas ofta så. Genom livet så har jag stött på tusentals varav tyvärr en ansenlig mängd varit riktiga svin.

Hur många gånger de försökt blåsa mig genom omvägar, fuskig taxometer eller påhittade tariffer kan jag inte ens uppskatta. Hur många gånger de lyckats vill jag inte veta.

Beror det på att de har ett tufft jobb och att det är svårt att försörja familjen och att de därför tvingas till bedrägeri?

Eller beror det på att de är lata och korkade, och med tiden utvecklat ett skurkaktigt beteende för att de är bittra och avundsjuka?

Eller har de att göra med kultur och etnicitet som avgör graden av taxichaufförers bedrägerivilja?

Eller kan det ha att göra med hur de själva blivit bemötta i åratal av oss andra?

Med det sagt så har jag också träffat på en mängd taxichaufförer som varit glada, trevliga, och serviceinriktade. Framförallt har de varit stolta över sitt arbete. Dessa tycker jag synd om när så många andra drar ned deras anseende.

Två veckor innan jul tog vår lilla familj taxi från Mörby Centrum till Sollentuna. Föraren var en högutbildad iranier. För honom var det ingen skillnad på att vara iranier och perser, som det är för de flesta andra perser jag träffat i spelkretsar. Han gav oss en lektion i persisk historia och räknade upp de sex anledningarna till varför många perser inte vill kallas för iranier.

Han pratade nonstop hela resan om den persiska historien, sitt eget livsöde och visdomsorden formade där utav. Jag tackade verbalt och monetär med en furstlig dricks.

Sådana resor är en njutning. Men andra kan vara rena skräckfärder för både plånbok, kropp och själ.

Det är som en taxiroulette varje gång man kliver in i en bil med en skylt på taket. Ingenstans är gamblingen värre än i Vegas.

Vissa av de skönaste taxichaffisarna någonsin har jag stött på där, men också de absolut otrevligaste. Även när man förklarar att man bott där i fem år och nämner gatorna vid namn på den väg de ska köra så väljer de en omväg i alla fall. Och rundar av med en utskällning när de inte får dricks trots att de blåst en, och trots att de vet om jag vet om det.

Många är gångerna när de försökt lura mig och påstår att de inte har växel i hopp om bättre dricks, eller ännu värre påstår att jag gav dem tio dollar när jag gett dem tjugo. Hur många gånger de lyckats när jag varit på fyllan vill jag inte ens veta.

Häromdagen fick ett 28-årigt pokerproffs en riktig goodbeat som förmodligen räddade hans jul.

http://www.cbsnews.com/news/vegas-cabbie-turns-in-300000-found-in-back-seat/

Han tog en taxi från Cosmopolitan till Palms Place och glömde en påse med 300 000 dollar i baksätet på den.

Taxichaffisen var av den goda sorten och valde att lämna tillbaka degen.

En av få anledningar till att ha en gubbe i uniform som visslar med visselpipa i örat på en utanför kasinona är att de kan kolla taxin innan. På detta sätt uppmärksammade han chauffören om att det låg en påse med godis i baksätet.

I vanliga fall så blir det gästen efter som får jackpott i taxirouletten. Tänk dig att sätta dig i en taxi och hitta en påse med 300 000 dollar i. Only in Vegas baby. Tanken blir lätt en fantasi. Det skulle få min moraliska kompass att darra ordentligt. Vad säger du om din?

Taxibolaget gjorde snabbt en PR-grej av det hela och gav chaffisen tusen dollar och en fin middag för två. Viktor Bloms farmor i Uddevalla fick en tår i ögat av den fina historien, den var extra stor då det var i jultider.

Det jag gillar med pokervärlden är dess förmåga att dissekera en händelse ur alla olika perspektiv.

På ett amerikanskt pokerforum kallar de taxichaffisen för en komplett idiot som lämnade tillbaka pengarna.

Andra kallar dem själva för kompletta idioter som inte fattar att i Vegas så har alla taxibilar videokameror installerade och alla förare måste skriva ned en komplett loggbok över alla körningar och tidpunkter.

Med andra ord skulle han åkt dit direkt utan att passera gå. Exakt så är det. Exakt det visste chauffören som kört taxi i Vegas i 13 år.

Han kanske har en familj att försörja? I Vegas hade han aldrig fått ett jobb igen efter det. Det var alltså dåliga odds på att försöka slicka i sig såsen.

Cyniskt? Kanske. Tråkigt? Ja. Sant? Med största sannolikhet.