Det börjar rycka i WSOP-tarmen

Greg Merson
Greg Merson vann Main Event förra året.

Snart börjar WSOP och pokertemperaturen höjs i kroppen och resten av världen.

Och idag berättade Per Hildebrand att han ska dit de två första veckorna. Vilket jävla svin.

För varje dag som går blir jag lite mer sugen men det blir ingen resa över Atlanten.

Coco är nio månader gammal och det känns som att 45 grader i skuggan och noll luftfuktighet inte är optimalt för henne.

Det blir andra gången jag missar WSOP sedan 1997. Första gången var 2004 när jag åkte till södra Polen och vann Riket istället.

Idag känns det som rätt beslut, men säker är jag inte.

Men det finns det ett alternativ för mig att vinna ett bracelet till Main Event.

http://sports.ha.com/c/item.zx?saleNo=7080&lotIdNo=31001

Nu är det alltså Jamie Golds tur att auktionera ut sitt bracelet.

Tidigare världsmästare som gjort det är Peter Eastgate och Brad Dougherty. Jerry Yangs var uppe till försäljning via auktion på grund av obetalda skatter, men det blev aldrig av som det verkar.

Det är synd att det är Golds bracelet som är till salu. Det är det man minst vill ha då han är riktigt illa omtyckt efter att ha försökt blåsa sin backare.

Men å andra sidan får man inte så många chanser att vinna ett bracelet och kanske är det numera impregnerat med tur.

Fast då kanske han inte hade behövt sälja det?

Det auktioneras ut första augusti i Chicago i närheten av flygplatsen så jag kanske köper en flygbiljett som en lottsedel.

Sedan flyger jag vidare till Vegas med nyvunnen respekt runt handleden och kliver in i Bobbys rum för att erövra pokervärlden.

Då kanske temperaturen har krupit under 40 grader och det tycker jag att Coco får tåla. Någon gång måste Vegasinvänjningen börja.

Det ska börjas i tid sägs det.

Hade jag haft obg så hade jag köpt varenda Main Event bracelet till salu. Jag tror att det är en bra investering.

Men kanske har jag helt fel? Att världsmästarna säljer ut sina armband tyder lite på det.

Harrah´s gör i alla fall allt de kan för att devalvera hela skiten.

Men ibland har jag rätt.

På nittiotalet och i början av tvåtusentalet så snackades det mycket. Det var innan Facebook förstår du. Bland annat så diskuterade vi hur mycket titeln och armbandet var värt.

Titeln ansågs vara värd runt 100 000 dollar. Inte mer.

Alla, precis varenda en, skulle välja förstapriset istället för andrapriset och titeln. Alla utom jag som ansåg att titeln var värd lika mycket som förstapriset.

Min plan när jag kom headsup skulle vara att göra just det erbjudandet för att säkerställa titeln.

Alla skrattade åt mig. Som vanligt.