Det blev en Julafton jag aldrig glömmer, tyvärr

Bellagio pokerrum i Las Vegas

Frugan hade beställt Julbrunch på Bellagio´s buffé till frukost. Det är en av många anledningar till att jag älskar henne. Hon tog barnvagnen och gick runt för att den lilla tornadon Coco skulle somna så att vi skulle få en timmas julfrid vid matbordet.

Jag gick till pokerrummet och hämtade ut vår gratisbuffé. Eller gratis och gratis, det var 74 dollar jag jobbat ihop med två dollar i timmen. 

På vägen såg jag Western Kentucky göra en TD i första anfallet. Jag hade spelat dem till - 4 och det var en trevlig start. Det nästa jag såg var gubben från Montana i samma kläder från igår. Klockan var 09.00 och han hade alltså med största sannolikhet spelat hela natten. Vi började samtidigt igår klockan 18.00.

”Did you play all night?”

”Yes. Red Bull.”

Han såg lite mosig ut. Precis som 3-4 snubbar till som garanterat jagat honom hela natten.

”Looking good” sa jag och pekade på hans stack på runt 10 K dollar. Imponerande med 1 500 dollar max buyin på 5-10.

”I bought all myself. I´m in for twenty.”

Vi log båda. Jag medlidsamt och han som en spelare i maskin som spelat hela natten och Red Bullen inte längre hjälper.

En sak var redan klar, det skulle inte bli någon poker denna dag, för jag var trött på alla bad beats.

Med buffébiljetten i fickan gick jag till sportsbooken och väntade på mina tjejer. Central Michigan kvitterade i anfallet efter, men det stod 14-7 till Western Kentucky när jag gick för att äta. Framförallt såg de mycket starkare ut.

Efter brunchen vaggade vi vidare. Vi gick förbi en bar med matchen på TV. Det stod 42-14 och jag räknade med vinsten, pussade min fru och mitt barn, och lovade ostron på Mon Ami Gabí till lunch.

Nästa uppdatering fick jag på New York New York. Central Michigan hade reducerat till 21-49, men det var i fjärde kvarten så matchen var klar. Det visste Western Kentuckys coach också som lät sina bästa spelare vila.

Vi hängde på nedre våningen på Excalibur och kastade bollar, skjöt med lasergevär, och vann en massa små smurfar. Coco och Anna hade hur kul som helst och jag kände mig som en grym tomtefar.

På vägen norrut på stripen igen gick vi förbi en bar på Cosmopolitan. Jag såg en text med ”Thrilling end i Bahama Bowl” rullande längst ned på TV-sändningen. Jag kände kylan, men gjorde en snabb överslagsräkning och kom fram till att även med tre TD till, vilket vore helt sinnessjukt, så skulle det bli 42-49 och vinst för tomtefar.

Det var nog vad som hände. Sedan hade de en chans på vinst, men missade den, för annars hade det stått ”Crazy Comeback” eller liknande. Jag slappnade av, och skrattade åt hur strykrädd man är när det går dåligt.

Väl på Paris, många timmar senare, var det dags för ostron då Coco somnat igen. Jag sa att jag skulle gå på toaletten och smet förbi sportsbooken.

Jag kom lagom för att se den sista TD´n som de körde om och om igen. Det var det sjukaste jag sett. Men låt mig ta den sista kvarten från början.

Det stod 14-49. Matchen är över. Ett lag har bollen cirka 3 gånger per kvart och att göra tre TD är ovanligt, att göra fyra händer nästan inte, och att göra fem – som var vad som krävdes för att jag skulle förlora mitt bet – händer typ aldrig.

Om inte jag spelat på andra sidan alltså. På forum säger folk att det är den värsta bad beaten då någonsin sett.

Western Kentuckys QB var helt överlägsen och passade 5 TD´s i första halvlek. Det såg ut som om han skulle slå rekordet för Bowl-games, och han hade gjort det om inte hans coach hade plockat honom av banan för att matchen redan var över.

Central Michigan börjande med bollen i sista kvarten ned 14-49 och gör en TD.

Western Kentucky får bollen med 11.37 kvar. Coachen väljer två passpel istället för att mjölka klockan med springspel.

Central Michigan gör en TD.

Western Kentucky får bollen med 8.03 kvar. De springer två gånger med bollen. De kastar en 56 yard pass som fångas i redzone. Game Over! Men recievern fumblar bollen.

Central Michigan gör en TD och det står 35-49.

Western Kentucky får bollen med 3.06 kvar. Hade jag sett matchen hade jag inte varit det minsta orolig i detta läge.

Central Michigan får tillbaka bollen på egen 45 yard linje med 2.00 kvar. Allt hur lugnt som helst alltså. Även fast de gör en snabb TD.

Western Kentucky får bollen med 1.09 kvar. Central Michigan tar två time outs. Det står att Western Kentucky tar en, men det måste stå fel. På forum är folk tokiga för att coachen inte gjorde slut på tiden som alltså skulle vara möjligt.

Central Michigan får bollen på egen 25 yard linje med 1 sekund kvar att spela. Game Over, eller borde vara i alla fall.

Spela fram till 1.45 för att se sista passen:

http://scores.espn.go.com/ncf/recap?gameId=400610205

Wide recievern fångar den långa passen omringad av försvarare. De gör tre rugbypassningar och när myrorna sprungit klart så är det en TD. Mycket värre än Ravens Ray Rice och hans 4 and 29.

http://www.nfl.com/news/story/0ap1000000133550/article/play-of-the-year-ray-rices-fourthand29-miracle-will-endure

(Där jag såklart hade Chargers, och dessutom hade fyllt på med Chargers och under i andra halvlek.)

Som lök på laxen sparkar de inte extra pointen för kvittering och övertid så att man har chansen på vinst där.

Hur lyckas jag pricka in den värsta bad beaten i collage football genom tiderna?