Johan Storåkers blogg

Tråkigt nog var det bara 28 deltagare i sista eventet. Hade jag vetat att det skulle bli sådan dålig uppslutning skulle jag nog faktiskt gått och kollat på ishockey istället. Nu är det ju ändå kul att spela så jag borde väl inte klaga... Att sedan komma trea och få lite prispengar skadar ju inte precis.

Surt, tyckte jag spelade riktigt bra poker. Med facit i handen kanske jag skulle ha spelat AA annorlunda. Nu är jag nöjd med hur jag spelade och tyckte mest att jag hade otur så tyvärr...

Med nöd och näppe tog jag mig vidare till dag 2. Efter dagen slutade jag på 29700. Vi är nu nere på 35 spelare. Average är knappt 44600.

Jetlaggad och "fin" åkte jag in till kasinot och spelade Half and half eventet, hälften texas och hälften omaha. Tyvärr gick det ganska fort för min del. Först synade jag en minihöjning med A3 i ruter i Texas No Limit och floppad 765 med två ruter. Efter att ha checksynat floppen kom en fyra på turn. Checksyn igen och samma sak på rivern. Han hade T8.

56:a till slut i Aruba. Vad ska man säga... Besviken och lite småirriterad på hur jag åkte ut måste jag säga. Dagen började inte så bra men sedan vände det och jag kände mig stark.

En runner-runner stege kostade stora delar av stacken i Aruba Poker Classic.

Status: Jag har 43 950 med 265 spelare kvar. Från start ställde 475 upp (6 st av dem kom aldrig till start så de pengarna hamnar ändå i prispotten). Average är nu 26700. Förstapris är drygt $753k och det är 45 priser.

Med fokus på min son har det inte blivit lika mycket resande såklart. Nu kommer det dock att bli en del poker framöver. Först blir det förhoppningsvis en del dagars tävlande här i Aruba i main event innan jag sedan kommer hem till Stockholm för att direkt spela Swedish Open Poker Championship i Stockholm.

Synd, då var det slut för den här gången i Finland. Snöpligt nog kom jag 8/44 i 5-kortsomahan där 7 fick priser För första gången på jag vet inte hur länge fick jag en minusvecka i Finland.

Efter all dålig tajming i de andra tävlingarna var det tvärtom i sidoeventet igår. Med 8000 i startstack och 30 minuters perioder slutar tävlingar som denna nästan alltid med en stor turfaktor.

Synd, jag blandade mitt spel idag med både brilliant spel och ganska dåligt spel. Varför jag inte som vanligt laddat upp bra förstår jag inte riktigt. Att komma hemslirande mitt i natten gjorde inte precis att jag hade de allra bästa förutsättningarna.

Tyvärr blev det inget resultat i turneringen igår heller. Redan på 100-200 nivån åkte jag tyvärr ut. Två gånger fick jag AK och båda gångerna blev korten självspelande. Första gången höjde jag från knappen och en ganska short stack satsade allt. Det var inget att tveka över utan jag synade direkt. Tyvärr förlorade jag den potten mot 33 och nu hade jag helt plötsligt inte så mycket själv. Något senare får jag AK igen och när en spelare höjt innan mig blev det en bra bet att gå all-in bakom. Den här gången var jag uppe mot AQ. Fint läge men när första kortet var en dam var det inte så kul längre.

On track again... Efter förra bloggen från Finland där jag lite abrupt slutade skriva har mycket hänt. Sista deltävlingen i Finland borde jag ju förstås ha skrivit någon kort rad om men efter att ha bustat ut tidigt (i sökön) i ett läge där jag gjort en brant syn med ess hög och jag sedan blev utköpt blev det inte mycket att skriva om.

Kanske borde blindnivån ha sänkts lite på finalbordet? Eftersom snittet var ca 370k i marker och blindarna var så höga som 12-24k med 2k i ante fanns det inte så mycket utrymme för spel och det blev också så att finalen bara tog 3 timmar.

Såja, nu har jag sovit kanonbra halva dagen här på hotellet KlausK. I går hände egentligen igenting annat än att jag spelade fram till efter tre på nattten.

Som jag nämnde i min förra blogg var de mer än struligt att boka hotell i Finland. På chans åkte jag över till Finland på söndagen med Tallink och tänkte att det nog på något vis skulle lösa sig väl i Helsingfors.

Ibland gå det längre tider då turen inte är på ens egen sida. Jag har haft min beskärda del av tur i viktiga lägen. Samtidigt är det ju så med statistik att den inte har något minne, ett ganska klassiskt uttryck när det kommit upp svart 5 gånger i rad på ett rouletthjul är ju till exempel: "nu måste det komma rött".

Konstigt nog så började folk ryka ut ganska snabbt dag 2. Med en ante på 100 när blindarna är 600-1200 så är det inte så viktigt att stjäla några potter utan min plan var helt enkelt att bara vänta på bra kort. Lite spelare åker ut och vi är nere på 35 spelare. En kille går all-in för ungefär 16000. Jag tittar in i AA och ställer in min stack på runt 33000. Alla lägger sig och min motspelare lägger up A6 i klöver. Två klöver på floppen och en klöver till på turn. Jag drar dött och har 17000 kvar. Nu höjs blindarna till 800-1600 med 100 i ante.

Det var riktigt kul att få vinna Omaha-Sm. Omahatävlingar är ofta rena djungeln i början då många gamblar och är sugna på att bygga upp sin markerhög fort eller helt enkelt bara åka ut. Händerna i Omaha jämfört med Texas är mycket jämnare så strategin blir ganska annorlunda. Visst, om man får chansen ställer man gärna in med två ess och två andra sidokort till pre-flopp men om man är uppe mot en hand som till exempel 789T Har man ändå bara runt 55% chans. Med andra ord åker man förmodligen ut ganska fort med den taktiken även om det är lönande i längden.

Gud vad skönt… Efter en massa timmars slit lyckades jag till slut vinna en många timmar lång heads up mot Henrik Kask.

Så var det dags för pokerförbundets SM i poker. Kanske blir det sista gången som poker-SM hålls utomlands då det i hovrätten precis blivit klart att turneringspoker inte klassas som ett turspel längre. Alla turer kring det är ju inte klara ännu och det är ju möjligt att Grebbestadsmålet som är upprinnelsen till det här går upp i högsta domstolen... "Nu", den 14:e maj "Sveriges nationaldag för poker" som Dan Glimne döpt dagen till, då utfallet kom är det möjligt att arrangera pokerturneringar i Sverige.

Så var det här äventyret slut då. €330 eventet var också fantastiskt bra. Italienarna spelade lika vilt som vanligt och vid mitt första bord var det rena cirkusen då jag var den enda som inte var just italienare. Stringbet var mera regel än undantag skulle jag nog vilja säga och inte förstod jag många ord. Vad jag däremot förstod var att när de vek upp korten så var det oftast inte så viktigt vilka startkort man hade.

Johan Storåkers har varit i Venedig för att spela den nya WPT-turneringen där. Och han har sett mycket mer än enbart insidan på det anrika kasinot (det öppnade redan 1638). I sin blogg här på PokerListings skriver Johan initierat om sitt pokerspelande, men han berättar även om sina intryck från livet utanför pokern.

Venedig är en skön stad. Hela stan är på något sett som gamla stan i Stockholm. Det är vackert men samtidigt en riktig turistfälla med allt vad det innebär. Ändå kan jag varmt rekommendera en resa.

Efter att inte ha spelat många händer första perioderna kom det till slut lite bra lägen. Självklart går det att ta upp en massa psykologi och berätta hur man manövrerar utan kort men nu är det här ju "bara" en blogg och normalt brukar jag bara ta upp en eller två potter för att inte bli långrandig.

• Next