Billigare än poker

Las Vegas 2014

Folk är inte kloka i huvudet, verkligen inte. Och Vegas verkar vara en magnet för knäppgökar från hela världen. Så härligt underbart.

Det var frugans dag igår. Inte mig emot, bara skönt att få vila lite efter en intensiv NFL-helg. Jag satte en skön dubbel på under i båda söndagsmatcherna till 3,60 som räddade upp en del av resan.

Frugan ville spela poker. Fråga mig inte varför, hon verkar tycka att det är kul eller något sådant. Hon satt sig ned med regsen på Venetian för lite Omaha hi-low.

Hon kände igen flera av dem, och de kände igen henne, trots att det var nästan tre år sedan sist. Hennes favorit, kanske den tightaste gubben i Vegas, somnade vid bordet som vanligt.

Själv tog jag barnvagnen och gick varv efter varv runt kasinot. Coco gillar de blinkande maskinerna, och jag hoppas att jag inte skapar ett monster. Vi gick vidare till Fashion Show Mall där de har en vadderad lekhörna för småttingar.

Vissa föräldrar har koll och springer efter sina barn. De har snälla och omtänksamma barn. Andra föräldrar släpper inte blicken en sekund från sin iPhone som de knappar på så att fingrarna glöder. Deras ungar är elaka mot andra barn. Ingen och ingenting kan övertyga mig om att det inte finns ett samband i det.

En av mammorna som var mest upptagen med sin iPhone hade såklart den värsta ungen. Alex var runt 5 år och tog varje chans att vara elak mot de mindre, men gjorde det såklart i huset utan tak men med väggar som dolde illskapet för föräldrar utan koll. Han var nog allmänt frustrerad över sin livssituation som sammanfattas bäst av hans hockeyfrilla.

Mamman hade ett paket med en stor docka i som Coco såg. Hon är lite mer avancerad än de andra snorisarna som bara går fram helt utan plan och börjar rycka i paketet.

Coco gick fram och sa ”hej hej” och klappade mamman på huvudet och försökte se söt ut. Sedan pekade hon på dockan. Hon skulle kunna bli en bra pokerspelare, men det förbjuder jag.

Vi lekte tills Coco fått nog. På vägen tillbaka skenade min fantasi om att frugan hade slaktat och spelat ihop till notan på CUT.

Hon har bjudit där en gång tidigare när jag upplyste henne om att hon får två dollar i timmen för att spela poker. Hon hade nött på bra och pappa fick en wagyu ribeye.

Salivutsöndringen var som en vårfors i Norrland, men munnen torkade snabbt ut när jag möttes av bad beat stories.

Sedan blev historierna bättre. En gubbe hade upprepade gånger kallat Anna för ”Old lady” för att försöka tilta henne. Hans ögon hade flutit runt i skallen utan fäste, på det sättet att man gärna går allin på starka droger i hans system.

Security kom förbi. The eye in the skye hade sett att han märkte korten med blod. Förvisso troligtvis ofrivilligt, men det går faktiskt inte för sig. Han plåstrades om, kortlekarna byttes ut, och spelet fortsatte.

Frugan vann 12 dollar på tre och en halv timmas spel. Jag hittade två endollarsedlar på golvet utanför bokaffären bredvid I Love Burgers på Palazzo. Räknar man in de sju dollarna i komp som frugan spelat in så fick vi ihop 21 dollar.

Det räckte nästan till världens bästa förrätt. Wagyu Sashimin på CUT kostar 22 dollar. Fast det är förstås utan skatt på nio procent. Och dricks på tjugo procent.

Inte för att det var nära. Frugan beställde en dubbel, och sedan en till. Men å andra sidan var dagen klart billigare än om pappa hade satt sig ned vid pokerbordet.