Annas bebis är ett geni

Coco
Coco.

Anna och jag letar efter en ny soffa. Vi behöver en av läder som är lätt att torka av spya ifrån.

Jag är en bra säljare, men jag är också en bra köpare.

Ett sätt är att leka kunnig, tuff och stenhård.

Ett annat sätt är att använda charm och försöka blir kompis.

Det är min erfarenhet att kompisspåret funkar bättre. Det gäller ännu mer vid pokerbordet.

I lördags var vi runt och kollade. I en affär såg jag en hel del som jag gillade, men priserna var tyvärr därefter så prutning var ett måste.

Vi var de enda kunderna i butiken vilket var en bra början. Ägarna var där själva i form av ett gift par vilket var en bra fortsättning.

Sedan blev det ännu bättre.

De hade en bebis som låg och sov i en barnvagn vilket kändes som en naturlig beröringspunkt att bli kompisar över. Särskilt när våra respektive bebisar båda var sex månader gamla.

Coco kopplade på charmen och den andra bebisens föräldrar var imponerade. De beundrade ögonen och skrattet, och undrade hur lång hon var och hur mycket hon vägde.

Innan jag ens hade börjat pruta så hade jag 20 procent rabatt på soffan vi ville ha. Anna ryckte mig i ärmen och tyckte att det var bra nog, men jag kände att det fanns mer att ta av.

Plötsligt upptäckte den andra pappan att bebisarna hade likadana skor. Sweet tänke jag, det här blir minst 40 procent rabatt. Inte visste jag att jag skulle gå plus när Anna köpte ett par bebisskor av märket UGG.

Då vaknade August i sin barnvagn.

Vi satte bebisarna mittemot varandra. Coco som aldrig sett en annan i samma ålder tittade fascinerat på honom.

Coco använder inte napp. Vi har testat men hon spottar ut alla direkt. Men August använde napp. Efter ett tag tog Coco nappen från hans hand och stoppade in den i sin egen mun.

August verkade inte ens reagera utan bara satt där som ett stirrande fån.

Då tyckte plötsligt Coco att det var roligt att suga på napp. Hon började plocka av honom mera saker och om jag inte stoppat henne så hade August snart varit naken.

Cocos mamma var mycket stolt över händelsen efteråt.

Men August mamma såg lite störd ut även efter att jag gett tillbaka nappen. Hon tittade på vår prinsessa som satt stadigt på sin rumpa. Till skillnad från hennes son som svajade betänkligt och hade trillat omkull om inte hans mamma höll i honom.

Hon tänkte ett tag och lyfte sedan upp August och borrade ner hans fötter i soffan.

- Titta, han går, sa hon.

Går? Vad snackar hon om, tänkte jag. Augusts ben stod som fastborrade i soffan utan att röra sig ens en millimeter. Och han hade trillat ihop på en sekund om hans mamma släppte greppet.

Jaha tänkte jag. Är det tävling eller?

Jag tog tag i Cocos ben och lyfte resolut upp och ner på min dotter och körde ner hennes huvud i soffan.

-Titta, hon står på huvudet.

August mamma bara gapade över att min dotter är ett geni.

Min fru vände Coco på rätt köl och sedan gick vi.

Utan att köpa någon soffa, men det har du redan fattat.

Anna var som sagt väldigt stolt över sin bebis efteråt.

I alla fall den ena.

Ken Lennaárds blogg