På torsdag är det alla hjärtans dag.

Åh nej tänkte jag först. Kan inte riktigt minnas när sist jag blev uppvaktad eller hade någon som jag gärna uppvaktade på riktigt.

Mina vänner är söta och skickar mig söta meddelanden. Men det är ju inte riktigt det som är den stora grejen.

Jag har massor av helt fantastiska vänner och familj. Men jag är en sån som gillar att pyssla om den jag är ihop med.

Överraska och bli överraskad. Jag tycker om att lämna ett leende på läpparna på den jag tycker extra mycket om.

Och jag blir genuint jätteglad av att bli uppvaktad. Det är något fint kvinnligt/manligt över det hela.

Men det finns en person som är helt underbar att göra såna här små saker med dock. Astrid. Köper jag hjärtformade muffins så blir hon själaglad och kvittrar "åååh mys mamma".

Hon har tvingat sin pappa köpa blommor till mig några gånger och samma sak åt andra hållet också.

Så på torsdag så skämmer jag bort det finaste jag har. Den där lilla människan som inte längre är så liten.

Tänk den dagen det kommer någon kille och ska skämma bort henne. He better be good! För både hennes pappa och jag sätter ganska hög standard här ;)

kramkalas

dilba