Ken Lennaárd: Är Dybban dum eller dum?

Simon Dybban Lindell

Att Dybban är dum råder det tyvärr inte längre något tvivel om.

Att skriva är en konst. Att skriva förståeligt är nästan ännu svårare. Att skriva så att man täcker upp alla alternativa tolkningar är en vetenskap som få bemästrar utanför den akademiska världen.

Det är ingenting jag strävar efter heller. Men vissa verkar tro att de har fullt tolkningsföreträde på mina texter, när det faktiskt förhåller sig precis tvärtom. Det skulle till och med Torbjörn Tännsjö hålla med om.

Att läsa och förstå är ibland också en konst. Jag skämtar inte. Det är svårare än man tror. Kommunikation är svårt, och det blir ännu svårare när man inte kan utnyttja kroppsspråk och tonläge som det var tänkt från början.

När Dybban tramsar på så undrar jag om han är dum som i korkad eller dum som i elak?

Det finns ett tredje alternativ. Dybban är dum som i naiv. Och ett fjärde. Dybban är dum som i självgod. Och ett femte. Dybban är dum för att han handlar i affekt. Ett ytterligare alternativ skulle kunna vara en kombination av olika sorters dum.

Det är bättre att Dybban svarar själv än att jag sitter och gissar, även om jag brukar vara rätt bra på det.

Uppenbart tror Dybban i alla fall att hans egen skit inte stinker och min personliga bedömning är att det är här dumheterna börjar. Plus att han inte är van att få mothugg.

Jag gillar hans alster om när han som den lilla pojken vandrar ut i världen och beskriver sina upplevelser. Men när han ger sig in i debatter han inte har kunskap om, och dömer människor han aldrig träffat, så är det bara plumpt.

Dybban verkar tro att han står på moraliskt högre grund. Likt Obi Wan Kenobi som till Darth Vader säger ”Surrender, you can not win. I have higher ground.” i episod tre av Stjärnornas Krig.

Han verkar tro att han bara behöver ställa in skorna för att vinna matchen. Av den enkla anledningen att hans skit inte stinker.

Men nu råkar den faktiskt göra det. Och rätt ordentligt till och med.

Vilket nog förvånar Dybban. Han hade ingen aning om alla nålstick han skickat åt mitt håll. Eller de alster där han dömer ut min fru som korkad, bimbo och fördomsfull. Det var ju bara sant. Eller nästan i alla fall. Skojigt åtminstone.

Hade han varit elegant, eller smart, så hade han inte gått i svaromål mot min första replik. Men nu gjorde han det genom ett alster som var så fördomsfullt att till och med att han själv kände stanken och plockade bort det.

Han omgrupperade sig och gick till förnyad attack med sitt patenterade jag-är-bara-en-liten-pojke-som-undrar-en-sak. Men endast hans fans kan undgå att se att det alltid, alltid, ALLTID, är från en självutnämnd moralisk högre grund där han tittar ner på objektet ifråga.

Han penetrerade texten med flera nålstick mot mig för att senare hävda att texten är en hyllning till mig. Så ska en ohederlig slipsten dras. Texten kryllar av retoriska skamgrepp och i ett fall en ren lögn.

Dybban viftar bort mitt påpekande om lögnen som ett ”retoriskt grepp som Ken vet om”. Nej du, Dybban. Det var en lögn och ingenting annat.

Jag trodde Dybban var en utbildad journalist som kunde sådant här, men tydligen inte så låt mig förklara.

Du kan överdriva, men inte hitta på. Du kan tillskriva mig egenskaper, till och med tankar, om du gör det så att läsaren rimligen förstår att det är din spekulation. Men du kan inte tillskriva mig ett citat som jag aldrig sagt.

Det är en lögn.

Fattar du nu var gränsen går? Eller anser du dig gränslös bara för att du befinner dig på högre moralisk nivå?

Min fru skrev:

http://bloggar.aftonbladet.se/annadabrowski/2013/02/fusk-avslojat-pa-svenska-spel/

Dybban verkade se ett ypperligt tillfälle att ännu en gång skjuta neråt från högre grund samtidigt som han försvarar sin husse Svenska Spel och kanske till och med retar upp undertecknad.

dybban.blogg.se/2013/february/svs-stora-morklaggning.html

Dybban tar i så att han nästan spricker. Problemet är bara att det enda han återigen bevisar är hur mycket hans egen skit stinker.

Anna skriver i talspråk med mycket känslor, precis som en bra bloggare ska göra. Det lämnar stort utrymme för dumma att göra sig lustiga på hennes bekostnad och döma henne som person. Och Dybban missar aldrig chansen.

Men LOL, dubbel LOL, och trippel LOL.

Dybban blandar ihop begreppen totalt. Anna skriver att staten mörklägger. Dybbans hela inlägg handlar om att Anna är en tomte för att hon tror att Svenska Spel mörklägger. Det är riktigt dumt som i riktigt korkad.

Jag tror att det är fjärde gången som Dybban nu missförstår(?) Anna totalt och lustiggör sig över henne. Men nu är det bevisat att det är Dybban som är den dumma blonda bimbon av dem två.

Svenska Spel är ett företag med direktiv att driva det på ett visst sätt från sin ägare. Staten är någonting helt annat. Game, set, and match. Men en ursäkt från Dybban är väl inte att tänka på?

Det värsta med det här är att illasinnade nättroll sedan gärna citerar Dybbans text för att bevisa att Anna har tomtar på loftet. Är det ett ansvar Dybban ens har tänkt på?

Nästan lika illa är att Dybban, nu bevisligen, inte vet någonting om bolaget han representerar, vad de står för och vad de gör. Det är dumt som i naiv.

Nu förstår vi andra också lite bättre Dybbans totala oförstående för kritiken han fick när hoppade upp i monopolets knä. Det är dumt som i självgod.

Jag erkänner att Dybban har tolkningsföreträde på sina texter och överlåter till honom att förklara på vilket, eller vilka, sätt han varit dum.

Ken Lennaárds blogg

Senaste blogginlägg »

Lyckoprylar på pokerborden under Battle of Malta 2015

Lyckoprylar på pokerborden under Battle of Malta 2015

Nallebjörnar, bilder på barnen, vigselringar och religiösa symboler. Besöker man en pokerturnering så är det svårt att...
10 november 2015
Vi utforskar Tallinn på 888pokers liveevent

Vi utforskar Tallinn på 888pokers liveevent

888poker tycker om att ta sina spelare till platser de annars aldrig hade rest till. Den...
7 september 2015